Mitt liv har under den senaste veckan bestått av att jobba och sova. Det där med julen fick hoppas över detta året. Jag kan ibland tycka att julen är lite överskattad. Advent är underbart men julen inger så mycket hopp som den inte kan hålla. Men när man går miste om julen så blir den helt plötsligt fantastisk. När jag har åkt till jobbet på morgonarna så har det varit mörkt, i alla fönster är det nedsläckt och endast tomten är vaken.

Nej, där blev det fel. Det är inte som Viktor Rydberg skriver; att bara tomten är vaken. Jag är vaken även om jag önskar att jag också låg kvar i sängen. Och andra som tvingas jobba är också vakna. Jag och tomten är inte ensamma om att se juldagarna vid den här tiden på dygnet. Men jag ser ingen på min väg mot jobbet och i de lägena känns det ganska ensamt. Man går in på redaktionen, sätter på datorn och tycker att det känns som vilken vardag som helst. Det som trots allt har livat upp de här jobbdagarna är vintervärdarna i P1 (julens motsvarighet till sommarpratarna). Hittils har jag lyssnat på Jonas Gardell (vilken underbar man)-som talade om att alla är värdefulla för den de är. Jan Öjwind Swahn - pratade om gamla julsägner kring de döda, tomtar och troll. Mycket underhållande. Och systrarna Kallur berättade om hur livet som tvillingar är - det handlar inte bara om att de föddes samtidigt, de har vid flera tillfällen fått samma ovanliga skador vid samma tidpunkt.

Men snart är det dags för ledighet även för mig. I morgon jobbar jag min sista dag av åtta i sträck. Sedan blir det lite nyårsledighet.  I dag har jag faktiskt haft lite mer energi på jobbet. Kanske beror det på att jag ser att ledigheten närmar sig. Eller så beror det på att jag har tagit två raska promenader under dagen så att hjärncellerna har vaknat till liv i den härliga och uppfriskande kylan. Jag älskar när det är minusgrader, man kan andas då. En annan anledning till att jag varit ganska pigg kan bero på att jag nästan har satt i mig en hel stor chokladtomte som jag fick igår. Inget är som socker när tröttheten sätter in. Synd bara att man måste ha lite dåligt samvete för att man lockas av chokladtomten och inte lever helt hälsosamt. Men det kan man tänka på när det blir nytt år. Då kan man som vanligt börja med sitt nya bättre liv. 

Nu är det julafton. Jag känner att jag inte riktigt har hunnit med och förstått att det är jul nu. Jag hann hem från jobbet i tid för att få i mig julegröt och sedan parkera mig i soffan till Kalle Anka. Jag ska försöka att njuta av några timmars ledighet innan det är dags att åka till jobbet igen. Nåja, ledighet kanske jag inte kan kalla det. Händer något måste jag åka tillbaks även om julbordet inte har dukats fram och julklapparna inte har delats ut.

Men just nu verkar det lugnt, har inte ens fått larm om fler avåkningar. Dagen började med blixthalka i vårt län och för många fick nog dagens ett snörpligt slut innan den ens börjat. Jag hörde att länssjukhuset Ryhov hade flera timmars kö på akuten idag på grund av trafikolyckor och så många som ramlat i ishalkan. Trist start på en högtid som ska kantas av värme och ljus. Men jag hoppas att det inte var så mycket mer än omplåstring som behövdes för de flesta.

Nu ska jag snart hugga in i pepparkakorna och knäcken, kramas lite med hundarna och titta in i ljusen som lyser upp världen. En riktigt god jul till er alla från mig. Ta vara på ledigheten, ni som har en sådan, och ät riktigt mycket julskinka. GOD JUL.

Nu var det länge sedan jag bloggade. Det har varit så otroligt mycket som hänt den sista tiden. Jag har inte hunnit sätta på datorn hemma på över två veckor ens. Som vanligt har det varit mycket jobb. Men inte bara det. Så här i adventstider ska det ju hinnas med en hel del annat också. Och jag har hunnit med ganska mycket.

Kursavslutning - Det var en oerhört inspirerande kurs. Nu ska jag bara förverkliga det som jag har lärt mig också. Det kan vara lättare sagt än gjort. Det låter ju alltid lätt när föreläsarna berättar hur dom har lyckats här i livet men i verkligheten brukar det vara svårare. Men jag släpper inte min dröm. Jag ska förverkliga den.

Jul på Liseberg- Trots att snön är av papper så hamnar man i en mysig känsla när man går bland alla miljontals lampor och lyssnar på julsångerna och provsmakar delikatesserna i bodarna.

Lucia - Jag har skrivit om lucia, sett luciakröning där min syster var en av tärnorna och trots att jag sett lucior i alla de åldrar i en av vecka innan luciadagen så var jag inte trött på det. Den 13 december stod jag, tillsammans med massa andra människor, och lyssnade på sångerna om igen. Jag tycker att det är lika mysigt varje gång. Sedan går man hem och dricker glögg och äter pepparkakor som har fått ena änden doppad i choklad.

Sedan har jag skaffat mig en ny hobby också; att göra egna smycken. Jag och ett gäng tjejkompisar var i förra veckan och hade smyckeskväll i en pärlbutik här i Värnamo. Vi fick lära oss hur man gör olika modeller av smycken. Den första halvtimmen var jag mest frustrerad och tänkte gå hem. Att sitta still och pyssla är inte min grej. Men när jag hade kommit in i det var det fantastiskt roligt. Det var terapiarbete, tiden bara rann i väg och man tänkte inte på vardagens bekymmer. Allt som spelade roll var vilka av de hundratals pärlorna man skulle ha i halsbandet.

Jag köpte med mig lite pärlor hem för att sitta här på kvällarna. Men mitt inre sade: det kommer aldrig att bli av. Men jo då, jag satt igår kväll och gjorde lite smycken (trots att det fanns tusen viktigare saker att ta tag i) och jag har redan hunnit besöka pärlbutiken en gång till för att köpa fler pärlor. I helgen är det nog dags för ett nytt besök, för nu har jag ett halvfärdigt halsband, pärlorna tog slut. Meningen var ju att jag skulle köpa julklappar för pengarna och en julgran och... Pengarna skulle ju inte gå till pärlor.

Ibland blir det kortslutning i min hjärna. Det händer oftast när jag har som mest att göra. Jag sitter där och vet liksom inte riktigt var jag ska börja och det leder till att allt för lite blir gjort.

Jag är inne på mitt sjudagarspass på jobbet. Har klarat av fem dagar, bara två dagar kvar. Tre av dagarna har datorerna i princip inte funkat alls. Det gör inte jobbet lättare. Men det har lett till en oerhört välstädad redaktion i Skillingaryd. Varenda papper som inte behövs har lagts i pappersinsamlingen redo för att återvinnas. 

När mastodontpasset är slut på torsdagkväll väntar några riktigt intensiva dagar med frilanskursen. Är avslutning på den i helgen. Så denna veckan är det slutspurt. Artiklar, säljrapport och frilansidéer inför framtiden ska lämnas in.

I går skulle jag vara effektiv efter jobbet. Det var planen. Jag åt snabbt lite fil och satte mig vid datorn för att skriva på artiklarna till kursen. Men det gick inte. Jag surfade runt på internet och sedan började jag gå igenom foton som jag har tänkt att framkalla.

Plötsligt var klockan nio. Då hade jag lovat mig själv en tv-paus för att titta på Shirley Clamp, Sonja Aldén och Sanna Nielsen som hade en julshow. Men jag hade ju inte gjort någon nytta så jag fick bara dåligt samvete och det resulterade i att jag for mellan datorn, tv:n och andra föremål i lägenheten. Till slut parkerade jag mig vid datorn igen. Och jag hamnade bland fotona och inte i skrivprogrammet. Det var liksom kortslutning. Hjärnans olika delar kommunicerade inte så bra. Den ena delen sade: du måste vara effektiv nu så att du får in alla de sista uppgifterna till kursen. Den andra delen sade: "Vadå? Vad menar du? Nu måste jag gå i genom alla foton. För det går inte att göra en annan gång". Jag antar att de flesta har drabbats av det här ibland. Det är konstiga symptom, men de flesta verkar lida av den här sjukdomen ibland.

Fick precis reda på idag att jag jobbar hela julen. Trodde att jag var ledig på juldagen men jag får gå in och jobba då. Åtta dagar i sträck blir det. Lite trött blir man av att tänka på det. Men samtidigt så blir det ganska mycket pengar en storhelg. För de pengarna kan jag ha riktigt roligt. Det ska jag tänka på nu när jag ska öppna skrivprogrammet och försöka att skriva mina artiklar. Hoppas att alla hjärnans delar samarbetar i kväll.