Hej,

I lördags var jag och Robin uppe på Atoklimpen, samernas heliga fjäll.

   Här syns spår efter ett snöras som drog fram för några år sedan.

   Den här stenen var speciell med sina "skivor". Området har en speciell geologisk och botanisk miljö. Atoklimpens topp består av en vulkanisk bergart, peridotit, som omvandlas till bl.a serpentinsten. Tungmetallerna i serpentinberggrunden och den näringsfattiga miljön gör att endast ett fåtal växter kan överleva här.

   Det fanns rödlav på en del stenar.

   Här såg berget speciellt ut. Det ser ut som att det vittrar sönder nästan. Konstigt. Skulle vara kul att kunna mer om bergarter och olika stenar. Det inser man när man går där och kollar.

   Här syns toppen av Atoklimpen. Toppen är väldigt karaktäristisk och kan urskiljas väl från de andra topparna i området.

   Utsikt från vår fikaplats.

   Den här tjärnen och klipporna fick mig plötsligt att tänka på Västkusten. Fast Polarull växer inte där förstås.

Här vid Atoklimpen finns flera lämningar från tiden när samerna levde som nomader. Det finns bland annat spår efter visteplatser med härdar, kåtatomter, förvaringsanläggningar, bengömmor, rester efter renhagar och renvallar. I området finns även samiska förhistoriska gravar. Här finns bland annat Skuggmannens grav. Sägnen säger att han var lika lång som sin skugga, efter utgrävningar visar det sig att han var ca 160 cm lång eller kort snarare.

   Atoklimpen har också varit en central plats för den samiska religionen. Den här bulliga stenen är en offersten. Än idag offrar folk saker här för att få lycka av naturgudarna. Men idag handlar det mest om enkronor som sticks in i skrevor i klippan.

   Det fanns flera tjärnar i naturreservatet. Jättevackert.

   På vägen ner träffade vi på ett gäng sociala får.

   Robin matade dem med min överblivna smörgås.

   Ett av fåren och Robin blev extra bra vänner, så fåret tänkte följa med hem.

   Det var en otroligt vacker fjälltur.

   När vi kom hem igen tog Robin och körde hem lite ved, eller blivande ved rättare sagt.

   Traktorn är gammal och söt. Så där rikigt genuin.

Dagens Umeåväder: + 20 grader, i morse regn och sedan molnigt.

Hej,

Nu är jag tillbaks i Umeå. Jobbar på dagarna och försöker att packa upp allt från min inlandssommar på kvällarna. Så det har inte hunnit hända så mycket roligt att berätta om än. Så vi går tillbaks i tiden eftersom jag som vanligt ligger lite efter verkligheten här på bloggen.

Helgen för två veckor sedan var Robins syster, hennes sambo och två söner på besök i Joesjö. Så det var fullt upp.

   På lördagen var i ute och plockade kantareller. Här har William hittat ett fint exemplar.

   Det var så varmt och fint. Annars har det börjat kännas i fjällvärlden att hösten verkligen är på väg på allvar. Christoffer hoppade från ett av träden.

   Jag önskar att jag hade samma energi som Christoffer och William.

   Här sitter Robin, Marie och Pär och väntar på att laxen ska grillas klart.

På kvällen var det fest för hela familjen på gården, alltså jag och Robin, svärmor, svärfar, Robin syster med familj och hans bror med familj. Det bjöds på surströmming bland annat. Men så mycket norrlänning har jag inte blivit ännu att jag vågademig på att smaka. Men detfanns både kyckling och lax också så det var inga problem.

   Det är så fint i Joesjö. Här är Robins fina lilla hus.

   På söndagen åkte jag med en sväng till Robins jobb. Då var det renar på vägen. Jag tycker att de är så otroligt vackra.

   Och på Krutfjället var det lika vackert som alltid.

   Krutfjället igen.

Dagens Umeåväder: + 20 grader, regn i morse, molnigt sedan.

Nu har hela sommaren gått. Mina åtta veckor som inlandsreporter tog slut igår, fredag, och i morgon bär det av ner till Umeå igen. Det har varit en fantastiskt fin sommar som jag kommer att minnas med mycket värme.

Jag har ju delat min tid mellan Joesjö och Vilhelmina. Joesjö tror jag att jag kommer att återse ganska ofta. Men Vilhelmina har jag ingen direkt anknytning till förutom jobbet. Så nu är det dags att ta farväl av Vilhelmina. Men jag hoppas att jag kommer tillbaks ganska snart.

   Vilhelmina kyrkby strax innan ovädret bryter ut.

   Utsikten över Volgsjön, från Vilhelmina kyrka.

   Här sitter näcken och spelar i en bäck en bit utanför Vilhelmina.

   Några hägrar en regning dag på en av resorna.

   Det har regnat en del den sista veckan och det här är väll vad man kallar sjötomt?

   När jag kom hade löven precis slagit ut och nu har många björkar börjat att bli gula. Så jag var verkligen hela sommaren i inlandet.

Robin kommer att köra mig och alla grejer till Umeå i morgon och sedan kör han tillbaks till Joesjö för att jobba på måndagen. 80 mil totalt. (Tack för att du är så snäll och gör det, Robin). Och jag kommer att jobba på redaktionen inne i Umeå på måndag igen. Kommer kännas konstigt när man har skött sig själv så länge.

Så i morgon blir det till att gå upp tidigt. Men nu ska vi in till svärmor och svärfar och äta toast med färska kantareller. Vi har precis bakat en rabarberpaj också, med gårdens rabarber, som vi ska ta med.

Ha det jättebra allihop.

Dagens Joesjöväder: Molnigt och + 15 grader.

Hej,

Mina turer fram och tillbaks på de vackra norrlandsvägarna fortsätter. Det är ju fantastiskt att kunna ha så här vackra resvägar och när man dessutom har "Sommar i P1" på radion, då är det inte jobbigt att åka långt.

   Här är ett ställe utanför Dikanäs.

   Utanför Storuman fick jag här om dagen tvärnita för den här tjädermamman och hennes tre ungar. Visst, ser hon lite sur ut? Men det är inte mitt fel att ungarna går rätt ut på E12 utan att se sig för. Det är kul med alla djur som man ser.

   För några veckor sedan tog jag vägen från Kittelfjäll över till Norge när jag skulle till Hemavan. Det var fantastiskt vackert. Jag hade kunnat fota hur mycket som helst om jag bara hade haft tid. Men tid är ju tyvärr en bristvara när man jobbar.

   Vackra Tärnaby. Vägen slingrar sig fram längs fjällen och sjöarna.

   Ja, hela området kring Tärnaby är vackert.

   Norrland är speciellt. Vackert både med och utan snö.

Nu ska jag snart ge mig ut igen på nya uppdrag, med en nyservad redaktionsbil den här gången. Känns bra.

Dagens Vilhelminaväder: + 7 grader och halvklart väder 

Hej,

Jag har ett ganska stort område att bevaka, större delen av Västerbottens inland. Så det blir en del bilåkande. Jag bor halvt i Vilhelmina i sommar och halvt hos pojkvännen i Joesjö utanför Tärnaby. Eller det var så det var tänkt i alla fall. Men de sista tre veckorna har det varit betydligt mer jobb i Tärnabytrakten. Och det har jag inget emot, här har jag ju de fina fjällen precis utanför fönstret och fint sällskap också, förstås. Ja, det är härligt här. Se själva.

   Här är Jovattsån, precis vid Robins och hans familjs postlådor. Den utsikten har man inte när man hämtar posten på så många ställen.

   Vi har grillat två gånger nu i sommar här på gården.

   Precis som på andra gårdar så har de sin egen hässja. Men, som för så många, så är den mest för traditionens skull. För att det ser mysigt ut.

   För någon vecka sedan var det fiskefestival i Tärnabytrakten. Nästan varenda by hade sin egen kväll med fika och lite fiskeinformation. Här har Joesjöborna, och turister, samlats nere vid en av sjöarna för lite äkta norrländskt kokekaffe och väldigt gott bröd.

   Det var en fin kväll.

   En kväll nere vid Jovattsån, precis nedanför Robins stuga.

   Den här fågeln, och dess artfränder, har trippat omkring mycket utanför fönstret. Men jag har inte kunnat luska ut, varken genom fågelböcker eller internet, vad det är för en sort. Men den röda stjärten känns väldigt utmärkande.  

   Förra helgen var vi ute och plockade kantareller. Så sedan dess har det varit kantarelltoast nästan varje dag. Härligt. Igår var vi ute och plockade lite blåbär och hjortron också. Men hjortron var det väldigt ont om. Och de få som fanns var inte riktigt mogna än. Men vi lyckades få ihop lite till filen i alla fall.

Just denna vecka är det varannan dag som gäller. Varannan dag i Joesjö och varannan dag åt Vilhelminahållet. Så nu ska jag snart vända mot Vilhelmina igen, för att redan i morgon kväll åka tillbaks till Joesjö. Det är tur att det är en trevlig bil.

Det märks att det går mot höst nu. När jag åkte från Vilhelmina igår vid klockan nio på morgonen så var det bara + 5 grader.

Dagens Joesjöväder: Ena stunden regn, andra stunden solsken, + 10 grader 

Hej,

Även om jag inte jobbar på fjället så har jag faktiskt haft en fantastiskt fin arbetsmiljö i sommar. Det är inte många dagar som jag har suttit inne vid datorn en hel dag och bara skrivit. Ofta har jag varit ute på vägarna. Det har blivit väldigt många mil per dag. Men det har varit vackra timmar.

   För en tid sedan var jag i Torvsjö, i närheten av Åsele.

   Torvsjö kvarnar är vackert.

   Gamla fina gårdar finns det lite över allt här i norrland.

   Många hässjar fortfarande sitt hö. De hässjar inte allt hö, men för traditionens skull så brukar det vara några hässjor på varje åker. Fint.

   Tre gånger i rad nu när jag har åkt förbi här så har rovfågeln suttit på samma ställe. Jag tror att det är en örn.

   Här är jag i Ängesdal, utanför Tärnaby, ligger väldigt vackert med fjällen och sjön.

   Här var jag ute på ett jobb hos glaskonstnären Monica L Edmondson i Tärnaby. Fin utsikt från glashyttan när hon jobbar.

   Den här hunden mötte jag när jag var och gjorde ett reportage om fjällbotaniska trädgården i Hemavan.

   Lunchpauserna kan också vara väldigt fina. Här om dagen tog jag med min lunchsallad ner till en brygga vid Volgsjön i Vilhelmina. Det var två dagar den här veckan som det var strålande sol och riktigt varmt. Annars är det ovanligt att det blir samma värme som vid kusten eller i södra Sverige.

Jag fick reda på igår att vikariatet här i inlandet förlängs med en vecka. Känns jättebra!

Dagens Joesjöväder: Moln, lite regn och + 12 grader

   Arbetsplatser ser väldigt olika ut. Just nu, här i Vilhelmina, har jag det ganska bra. Jag har ett stort kontor för mig själv. En dörr som jag kan stänga så att det blir lugnt och tyst. På redaktionen i Umeå hade man tryckt in sex medarbetare på den här ytan. Minst. Dessutom är det radio, tv, telefoner som ringer, folk som pratar och många andra ljud där. Här är det tyst och skönt. Men det finns dom som har det bättre.

Pojkvännen jobbar på fjället i Norge. Och har fantastiska vyer utanför fönstret.

   Vad sägs om det här?

   Forsen ligger repcis utanför jobbet. Jag står bara några få meter från ingången till byggnaden.

   Snön ligger fortfarande kvar medan vattenfallet brusar bredvid.

   Gullbräckan är fin. Den har varannat gult och varannat grönt blomblad. Den är väldigt liten, betydligt mindre än den ser ut att vara på bilden.

   Fjällbjörkarna sträcker sig knotiga längs fjällen.  

Ja, det är fint på Krutfjellet. Men det är klart skönheten har sina brister också. Som här om dagen, efter en veckas intensivt regnande, så blev det ett jordras och delar av vägen spolades bort. Samma natt hade vattnet, med stor kraft, forsat in i källaren och sedan ut igen.

Ja, på vintern när det är snöstormar stängs vägen ibland. Så då går det inte att ta sig till jobbet alls. och det kommer enorma mängder snö. Och på sommaren kan det vara så kallt att långkalsonger och mössa krävs. Ja, ibland kan ett kontor i en tätort vara ganska skönt att ha. Men lika vackert som på fjället kan det aldrig bli.

Dagens Vilhelminaväder: Moln, och lite solglimtar ibland, och + 18 grader. 

Skillnaden mellan att ha blommor och inte ha blommor är jättestor. Blommor ger liv. Fast de dör ju också. Om man inte har jättegröna fingrar, och det har jag inte, så ser de flesta blommor lite ledsna ute efter ett tag. Utom orkidéer. Jag borde fota min orkidéer, de är fantastiska. Det spelar ingen roll hur länge jag är borta och hur länge de får vara utan vatten (två veckor i starkt solsken är nog rekordet och de var lika lyckliga efter den torrperioden). De får ständigt nya knoppar och nya stängslar.

Men nu på sommaren vill jag gärna ha blommor ute också. Men det är ju svårt när jag inte har varken balkong eller egen trädgård i Umeå. Men här i Vilhelmina har jag en fransk balkong. Och den har gett mig liv här i sommar.

   Söta små lila blommor, som jag inte vet vad de heter, fick hänga utanför fönstret.

   Rosor är alltid vackra och passar bra i balkonglådan.

   Även utanför Robins gårdshus, i Joesjö, har vi gjort fint med blommor. På en stol placerade jag bloddropparna. Men efter några dagar i hård blåst och regn så såg de väldigt ledsna ut och fick flytta in igen.

   Småpetuniorna verkar inte bry sig om vädret lika mycket. De står på trappan och har blommat ganska mycket.

   I naturen finns just nu väldigt mycket Torta. En vacker blomma. Förutom Torta så är det mest Rallarrosor och Älggräs (som man kan göra jättegod saft av). Dessa tre blommor dominerar i fjällvärlden just nu.  

   På gården, där Robin och hans släkt bor, växer Toppklockor. Jättevackra.

   Vid vägkanten upptäckte jag denna vackra lilla blomma. Det verkar vara en fjällskallra, är väldigt speciell. Ja, det är kul när man får syn på blommor som man inte har sett tidigare (som fjällskallran).

Dagens Vilhelminaväder: + 23 grader och sol