Journalistyrket ger både positiva och negativa effekter. Som de här två artiklarna som jag skrev igår. Det resulterade i att jag blev hotad och skulle "passa mig jävligt noga". Jag har hört det där några gånger nu av pressade människor som tycker att man lägger sig i.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=366705

Men i bland får man väldigt positiva reaktioner av människor. Den här nyheten (som består av tre artiklar) som jag hade i veckan fick jag en del beröm för. Det gör alltid ett journalisthjärta glatt.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=366509

Dagens Umeåväder: + 18 grader och ihärdigt regn

Hej,

Förra helgen när jag jobbade var jag och en fotograf ute på ett roligt uppdrag; vi turistade på hemmaplan. Ja, fotografen har ju bott här hela sitt liv och kan varenda väg. Så det blev min uppgift att se till att vi hittade dit vi skulle. Ni som känner mig vet att mitt lokalsinne inte är vad det borde vara. Så det var en förvirrad turist som gav sig ut på Umeås gator. Så här blev resultatet:

http://www.vk.se/Article.jsp?article=364340

Dagens Umeåväder: + 22 grader och regn

Fyra dagars ledigt. Det har jag just nu. Jag har verkligen utnyttjat dagarna till max och har haft semester (nåja, jag har jobbat lite också eftersom det är så roligt). Varje dag har jag fyllt av saker som jag inte har gjort tidigare.

I torsdags morse hämtade jag en värnamokompis på flyget. Han åkte vidare till Haparanda idag och gjorde ett stopp här i Umeå på vägen.

Vi började med en båttur (med båten på bilden) med räkfrossa på älven. Mannen som var ansvarig för båtfärden hälsade oss välkommen på bredaste göteborska. När vi åt spelades bland annat "Dans på Brännö brygga". Det var ju onödigt att åka ända från Småland för att höra göteborska, åka båt och äta räkor samtidigt som det spelades visor om Göteborgs skärgård - det är ju sådant som hör väskusten till. Men trevligt var det.

Efter det gick vi faktiskt på eftermiddagsbio. Jag hade inte ens någon aning om att det går bio vid tretiden på eftermiddagen. Det var det nog inte många andra som hade heller, för vi var väldigt få i biosalongen. Men det var en bra aktivitet eftersom det var igenmulet. Det är nog den enda dagen på hela sommaren som det har varit grått en hel dag. Vi såg Prince of Persia. Den rekommenderas inte. De som gjorde filmen hade struntat i handlingen helt (som kunde blivit bra om de utvecklat den) och istället satsat på att göra 70 % av filmen till stuntfilmsscener där folk hoppade från tak till tak eller slogs. Nej, inte helt min grej, även om det fanns en vacker underton i filmens budskap.  

På kvällen var det Sommaren i city. Anna Hamilton och Deportees uppträdde. Vi såg lite av Anna Hamiltons uppträdande (bilden visar något förband), men sedan gick vi hemåt, trötta men nöjda.   

Gårdagen, fredag, var lika fullproppad. Vi hyrde cyklar (jag har inte köpt någon cykel här uppe ännu, men nu ska jag ta tag i det) och cyklade längs umeälven.

Jag har gått längs en bit av sträckan och visste att det var en fin väg. Men med cyklar kan man ta sig så mycket längre. Efter en bit öppnade sig ett oerhört vackert älvlandskap.

Det här är norrland när det är som bäst.

Vi tog oss över älven på Notvarpsbron som är en hängbro.

Sedan åt vi after work-buffé på en av restaurangbåtarna nere vid älven. Var härligt att sitta i solen och äta efter några mils cykeltur under dagen.

I dag reste min vän vidare och jag har två dagar ledigt till. Känns oerhört länge. Men jag höll på att få lite abstinensbesvär, efter tio dagars jobb i rad, så jag jobbade lite idag. Nej, det handlade inte om abstinensbesvär. Men det var ett roligt jobb som jag gärna ville göra själv. Så det var helt frivilligt. Det var ett reportage om en förening, jag och fotografen var med när de åkte gummibåt på älven och grillade idag. Jag blev erbjuden att följa med i en av gummibåtarna. Först sade jag nej, jag hade planer på att fixa en del hemma.

Sedan när vi mötte upp dem halvvägs så frågade de igen om jag inte ville åka med. Och när jag hade sett hur de gled iväg längs älven några timmar tidigare så ångrade jag mig att jag inte hade följt med. Så jag tackade glatt ja till att följa med sista halvan.

När vi flöt runt där på Umeälven såg jag det här fenomenet på himlen. Någon som kan säga vad det är? Knallblå himmel förutom det här sträcket som verkade gå i svagt rosa nästan i verkligheten.

Det var en fantastiskt underbar upplevelse att åka gummiflotte på älven! Det finns inte ord för det. Det var så rofyllt. Men årorna och jag blev inte kompisar så jag hamnade vid kanten mest hela tiden. Så jag fick åka på släp efter en annan gummibåt sedan (det var inte bara jag som använde den metoden) och det var ju lyxliv. Jag sträckte ut mig i gummibåten, satte på solgalsögonen och njöt av att leva.

Vi åkte förbi en av Umeås nyare konstverk; den groteska handen som sticker upp genom älven.

 Det här är sommaren när den är som bäst.

Dagens Umeåväder: + 25 grader och sol

Till dagens tidning skrev jag en artikel om en man som hade lånat sin kompis garage utanför ett hyreshus. Kompisen ställde under de timmarna sin bil på en av de 32 besöksparkeringarna utanför huset. Trots att det var många lediga platser hann en parkeringsvakt fram och sätta en böteslapp på bilen. De två männen tyckte att de inte gjorde något fel eftersom de inte tog upp fler platser än de skulle ha gjort annars.

Det intressanta är att det har kommit väldigt många kommentarer på nätet kring andra som har fått galna böter av övernitiska parkeringsvakter. Dessutom har jag fått en del mail av människor som man berättar saker man inte trodde var sant.

Läs och begrunda mänsklighetens förmåga att inte vara flexibel:

http://www.vk.se/Article.jsp?article=363746

Jag är visserligen sommarvikarie i år, men en gammal sådan. Ja, de flesta sommarvikarierna har inte ens gått klart sina utbildningar (men är jätteduktiga!) och jämfört med dem är jag ju nästan en pensionär. En av dessa unga vikarier kom in till mig och pratade en stund idag. Hon frågade:

- Skulle du vilja ha fast jobb på VK?

- Ja, absolut!

Hon såg lite undrande ut och frågade:

- Men vill du inte ha jobb på någon stor storstadstidning?

Då kom jag ihåg hur det det var. Då på den tiden, långt tillbaks i tiden, var man ung och oförstörd. Men framförallt så var man ganska naiv. Många av oss journalister som gick och utbildade oss tog för givet att vi skulle rädda världen. Vi skulle få jobba på de stora tidningarna och göra scoopen som ändrade lagstiftning och beslut. Så tänker tydligen fortfarande journaliststudenterna och det är ju inte så konstigt, det är ju viljan att förändra och visa på orättvisor som driver en journalist.

Men när man har jobbat i några år så inser man att verkligheten ser lite annorlunda ut. Även när man hittar en nyhet som man tror att man är helt ensam om så kan man ge sig den på att flera journalister tidigare har skrivit om samma sak. Det är svårt att vara unik. Nu för tiden tänker jag inte ens på att någon läser vad jag skriver. Det är klart att det hade varit lite meningslöst att skriva om ingen läser det. Men om man hade funderat på alla tusen som förmodligen läser ens artiklar varje dag så hade man ju nästan fått lite prestationsångest.

Jag är en nyhetsjournalist. Jag vill fortfarande skapa de stora nyhetsrubrikerna. Men idag vet jag att det är sällan en nyhet leder till någon stor förändring. Framförallt så är det inte de stora tidningarna som lockar mig längre. Visst, som jag sade till sommarvikarien, om någon från till exempel Dagens Nyheter ringer upp och erbjuder mig ett jobb så skulle jag inte säga nej. Dessutom så ser det bra när man söker jobb om man har varit på någon av de stora tidningarna. Men jag inser att jag har förändrats. Jag är inte alls samma journalist som när jag var nyutexaminerad. Jag vill vara på en tidning där jag kan känna att jag utvecklas och där jag kan skriva om saker som intresserar mig. Det är inte storleken på tidningen som spelar någon roll.

Idag tog jag en annan väg hem från jobbet, lite längre men mycket vackrare. Jag har inte gått den vägen innan och när jag gick förbi Ica på Hedlunda så skymtade jag ett gammalt hus på baksidan. Jag gick bakom Ica, där tomkartongerna trängdes, och upptäckte två gamla hus som nog hade varit väldigt vackra en gång i tiden. Jag känner mig så sentimental när jag ser att sådana här kulturskatter står och förfaller. Samtidigt så känner jag historiska vingslag och kan nästan se familjerna framför mig som en gång har bott här. Det var förmodligen ganska välbärgade familjer; kvinnor i vackra klänningar och hatter och män med käpp, stilig rock och svart höghatt.

Dagens Umeåväder: Sol och + 28 grader

Det har varit en riktigt somrig helg. Igår var vi ett gäng kollegor som satt på en uteservering och snackade och hade det allmänt mysigt. När jag gick hem var det en sådan där magisk julikväll. Solnedgången var otroligt vacker (men det blir ju aldrig lika bra på bild) och nästan alla stannade till på gång-/cykelbron och tog kort. Folk började prata med varandra. Det är lustigt vad lite sol, semestertider och en vacker solnedgång kan göra med mänskligheten. Det är härligt att leva när det är så här.

Idag, på min lediga söndag, satte jag klockan på halv sju. Det kan ju låta dumt. Men jag hade bestämt mig för att åka ut till Holmön som jag inte har besökt tidigare. För att hinna med båten var man tvungen att kliva ur sängen tidigt och det var det värt. Jag tog bussen till Norrfjärden och sedan Trafikverkets gula färja "Helena Elisabeth" ut till Holmön. Det var en brokig skara människor som stod på kajen och väntade. Umebor, turister, barnfamiljer, ungdomar... Men den konstigaste varelsen var en hund. Det såg ut som en blandning mellan en howawart och en tax. Ja, det låter för underligt, jag vet. Hela hunden såg ut som en howawart i färger, huvudet coh tjocklek på kroppen. Men så hade den korta korta ben som en tax. 

Holmön är Umeås svar på Koster. Även Holmön är ett naturreservat för sitt rika växt- och naturliv. Det var första gången sedan jag flyttade till Umeå som jag tog mig till havet, trots att det inte ligger långt bort. Nu förstår jag inte alls varför det har dröjt så länge. Havet är ju alltid underbart.

Jag kan sammanfatta mitt första intryk av Homön så här; vackert, stenigt, väldigt mycket blommor, hav, lantliv och äkta sommarkänsla.

Jag tog en promenad till Berguddens fyr som är K-märkt. Där satt jag en stund på stenarna och läste. När jag skulle därifrån följde jag en vandringsled genom skogen. Det var det dummaste jag gjort på länge. Där bodde fem miljoner myggor och knottor. Det resulterade i alla fall i att jag fick motion; jag gick snabbare och snabbare för att komma utfrån skogen och bli av med de vidriga små odjuren.

Bortsett från myggen, som jag glömde så fort jag kom ut till havet igen, så har det varit en helt fantastisk dag. Det är en riktig lantidyll ute på Holmön; röda trästugor och ängar fyllda med all världens blommor. Jag vet inte hur många som bor där (men jag vet att skolan nyss lade ner på grund av för få barn) men som många öar så är folkmängden mycket större under sommartid.  

Solen tog ganska mycket där ute och det resulterade i att jag har väldigt snygga ränder på ryggen eftersom jag har gått med ryggsäck hela dagen.  Det känns verkligen bra att ha utnyttjat det fina vädret i helgen. Nu jobbar jag tio dagar i sträck och det är ingen som vet om det fina vädret håller i sig tills efter det.

Dagens Umeåväder: + 26 och sol 

Hej,

Nu är jag tillbaks i Umeå efter två veckors semester nere i södra Sverige. Det var härliga och intensiva veckor, med underbart solsken, som avslutades med älskade mormors 80-års kalas på sommarens hittills varmaste dag. Bilden ovan är tagen på en promenad runt sjön hemma i Dalstorp där jag växte upp. Det är Hjälmån och hängbron, en vacker plats. Min systers pojkvän som inte varit där tidigare konstaterade att det påminde om älvarna i Norrland. Jag måste medge att han har rätt. Kanske är det därför jag trivs så bra i Norrland, för att naturen påminner om den jag är van vid.

Det är alltid lite jobbigt att kasta sig in i vardagen igen. Behöva gå upp tidigt på morgnarna och aldrig riktigt vakna till liv under dagen. Men jag gillar verkligen mitt jobb och Västerbotten-Kuriren är en väldigt trevlig arbetsplats, så det gör att känslan på morgonen är lite lättare. Större delen av den här veckan har jag ägnat åt Almedalsveckan både på jobbet och fritiden. Jag har nästan blivit lite besatt. Från att, under semestern, inte har kollat en enda nyhetssändning och knappt satt på internet så läser jag nu varenda tidning jag kommer över, lyssnar på nästan alla nyhetssändningar och läser alla bloggar som kan ge något av nyhetsvärde.

När det gäller Almedalsveckan har jag verkligen gottat ner mig och läst allt. Det är inte det politiska budskapet som jag tycker är så himla intressant (även om det också är viktigt inför valet). Nej, det roligaste är intrigerna, spelet bakom kulisserna och skvallret. Jag förstår inte dom som säger att politik är tråkigt. Det har varit en Almedalsvecka med en gråtande minister som hoppar av några månader innan valet, en kvinnlig partiledare som eldar pengar och ett krig mellan centern och socialdemokraterna om att det andra partiet slänger ut lögner om dem. När politiken är sådan här, då behövs inga dokusåpor. Det här är mycket mer spännande än ungdomar som super sig fulla, har sex med varandra och bråkar i tvrutan.

Centern har inte haft det lätt. Det har spekulerats kring att Maud Olofsson (som bor i Västerbotten) ska avgå, hon dementerar detta och skyller ryktet på de rödgröna. När det väl blir deras dag i Almedalen så överskuggas allt av att Littorin hoppar av. Samtidigt meddelar skådespelerskan och riksdagskvinnan Solveig Ternström att hon hoppar av och går över till de rödgröna. Inte nog med det så säljer Centerpartiet alkohol till minderåriga och polisanmäls. Ja, Centerpartiet är nog bara lättade att denna veckan är över. Det var ingen bra start inför valrörelsen.

Trots att jobbet är i full gång så har jag en sommarkänsla. Det är varmt väder, vi kan ofta sitta ute på terrassen på lunchen. Det är en ovan känsla att vara en av vikarierna. Det brukar vara jag som lär upp sommarvikarierna. Men det är ganska trevligt att vara sommarvikarie och inte behöva ha allt ansvar. Ikväll är vi några sommarvikarier (och kanske lite annat folk) som ska på sommarpub och njuta av Umeås sommarliv.

Sommaren är härlig även om man jobbar. Ingen tvekan om det.

Njut av sommaren kära vänner, för som Tomas Ledin sjunger så är den kort.

Kram