I kväll har jag varit på Almi:s starta-eget-kväll. Jo, jag har kvar de tankarna. Det var länge sedan som jag skrev om framtidsmålet, att bli frilansjournalist, nu. Men tankarna är lika levande som någonsin. Jag har till och med en plan. Mer om det kommer längre fram. Så det har absolut inte varit stiltje på den fronten. Det är bara det att det mesta arbetet har pågått i mitt huvud nu. Men i kväll var jag på en informationskväll för att få med mig lite mer nyttig information på min väg framåt.

Det var väldigt många där. Jag var långt i från ensam. Om jag ska gissa så var det kanske 50 personer där i kväll. Beror det på finanskrisen? Har en del av dem blivit uppsagda? I vilket fall som helst så var det folk i alla åldrar, både kvinnor och män. Alla satt där och hade samma dröm; starta en egen firma. Det tycker jag känns lovande för framtiden. Några av företagen kommer ju med största sannolikhet att gå bra och då kanske det bir nyanställningar. Visst, det ligger kanske långt fram i tiden. Men ändå... att våga ta steget ut i osäkerheten (som det är att starta eget bolag) tycker jag ändå andas framtidsoptimisim.

Mycket ska man läsa innan öronen ramlar av. Men dagens debattartikel på Aftonbladet.se tar nog priset. Två personer från södra Sverige (Tibro och Karlstad) menar att samerna måste leva som de gjorde för tusen år sedan och vakta sina renar dygnet runt. Annars får de skylla sig själva om rovdjur tar renarna, menar artikelförfattarna. De skriver i artikeln hur de tror att samerna levde förr:

"De satt natt efter natt nära sin hjord i sträng kyla. Det var ingen mening att ta med sig lagad mat eller vatten eftersom allt frös och därför inte gick att äta".

De låter som att Mae Isaksson och Mikael Bernholm vill att samerna ska svälta sig själva, dö och sedan vore problemet med rovdjursfrågan löst.

Men sedan kommer det som är mest skrattretande. De skriver; "Nu är det så att samerna har alla sina fördelar för att de är ett ursprungligt naturfolk...Det pågår en anarki utan dess like på de lappländska vidderna. Det högsta priset betalas av våra rovdjur. Det är en anarki som inte har med ursprung eller naturliv att göra. Det är inte rovdjuren som behöver dödas. Det är inte naturen som ska tuktas. Det är samerna. Samerna måste tillbaks till sina rötter om de vill behandlas som ett ursprungsfolk".

Artikelförfattarna tycks ha fått det här med ursprungsbefolkningar lite om bakfoten. Minst sagt. Det handlar ju inte om att man ska leva som man gjorde när de första människorna kom till jorden. Det handlar om att den människogruppen har levt i det området väldigt väldigt länge, före andra människor kom dit.

I debattartikeln menar artikelförfattarna att samerna inte lever som de gjorde förr. I dag använder de skotrar, fyrhjulingar och helikoptrar. Det kan ju diskuteras ur ett miljöperspektiv möjligtvis. Men inte ska man stanna i utvecklingen för att man tillhör en ursprungsbefolkning. Det kan de väl inte mena, artikelförfattarna? Varför är det bara ursprungsbefolkningar som inte får hänga med i utvecklingen i så fall? Då ska det väl vara rättvist? Undra om de som skrivit debattartikeln tycker att bilar, flyg och båtar

ska bort också. Vi kanske ska ta bort allt modernt; tv, dator, glödlampor, el...

Rovdjursfrågan är en viktig fråga att diskutera. Det finns många olika argument att komma med där. Men just denna debattartikeln tycker jag inte fanns ett enda argument i. Jag förstår inte vad Isaksson och Bernholm är ute efter. Det här var bara ett stort påhopp på samerna som lever i samma 2000-tal som vi andra och driver moderna företag. Artikelförfattarna accepterar visst inte att renskötseln bedrivs i företag på samma sätt som för de som gör skruvar till bilindustrin, gör bokslut åt andra eller säljer schampoo i butik. Debattartikeln avslutas nämligen med orden "De samerna som vill vara högeffektiva köttproducenter, ja... de borde söka jobb på Scan istället!"

Läs hela debattartikeln på

http://www.aftonbladet.se/debatt/article4467985.ab

Vi journalister vill gärna dra fram det negativa i rampljuset. På gott och ont. Men när det gäller medierna själva så döljer de negativa siffror väldigt bra och fokuserar på det positiva. Som nu med upplagestatistiken (se blogginlägg från förra veckan).

Chefen på DN Debatt, Mats Bergstrand, hade idag en debattartikel om det.

Han redovisar vad de stora tidningarna hade i rubriken och hur sanningen såg ut.

Dagens Nyheter

Rubrik: DN ökar avståndet till konkurrenterna.

Sanning: DN har fler läsare än för ett år sedan. Men upplagan har minskat med 4 400 exemplar per dag. Med andra ord så läser fler personer samma DN nu. Det kan betyda att fler läser DN på jobbet men har sagt upp sin prenumeration till exempel.  Om statistiken är rätt.  

Aftonbladet

Rubrik: Störst! Aftonbladet är fortfarande överlägsen.

Sanning: Aftonbladet har minskat med 21 900 ex. per dag. Men det är fortfarande den största kvällstidningen i Sverige.

Expressen

Rubrik: Expressen knappar in. Minsta gapet till Aftonbladet på sju år.

Sanning: Expressen har minskat med 16 600 läsare per dag. Men minskningen är mindre än hos Aftonbladet.

Svenska Dagbladet

Rubrik: SvD tappar minst

Sanning: De har valt att visa siffrorna i procent till antalet prenumeranter i jämförelse med konkurrenten DN. SvD:s upplaga har minskat med 0,9 procent per dag och DN:s med 1,3 procent.

Göteborgs-Posten

Rubrik: Fler läser GP på skärmen

Sanning: Upplagan har minskat med 3 100 ex. per dag. Teorin är att allt fler läser tidningen på webben i stället och i detta sammanhanget framställs det som något bra. Men ingen tidning vill egentligen tappa prenumeranter för att de läser tidningen på internet.

Samtliga uppgifter är hämtade från debattartikeln i DN. 

Jag har haft en väldigt bra helg i Göteborg. Var på Göteborg horse show. Jag njuter av att gå omkring i den stora mässan och att sitta på läktaren inne i Scandinavium och titta när de riktigt proffsiga ryttarna rider.

Jag handlade en del på mässan. Köpte bland annat en ny ridhjälm. Det har jag varit i behov av länge. Sammeten på skärmen hade lossnat på min gamla hjälm. Den var lite för välanvänd och såg helt bedrövlig ut.

Natten mellan lördag och söndag sov jag på Hotell Gothia (precis vid Svenska mässan). Jag gillar känslan av hotellakan. Här var utsikten, från 16:e våningen där vi bodde, fantastisk. Men det bästa av allt är alltid frukosten. Här hade de en hemmagjord musli som var helt fantastiskt god, var mest frön och nötter i den. Hade de sålt den i lösvikt hade jag definitivt köpt med mig hem.

Jag vill aldrig att sådana här roliga helger ska ta slut. Men det gör dom ju tyvärr. I morgon är det kommunfullmäktige. Så jag vet vad jag ska göra hela måndagskvällen.

Denna veckan har jag vilat hela veckan eftersom kroppen har kännts lite matt. Det var nog vettigt. Har inte blivit sjuk. Så nästa vecka är det nya tag igen. Då ska det tränas. Jag börjar redan i morgon bitti med att rida, så att jag kan inviga den nya hjälmen och det nya schabraket som jag köpte. Nu har jag blivit inspirerad och hoppas att Alyzza i morgon ska gå lika bra som Briar och jag ska rida som Jan Brink. Men man kanske inte ska jämföra sig med ett av världens bästa dressyrekipage. Men det är så härligt att få inspiration.

I går kom siffrorna för hur många läsare Sveriges tidningar har. De flesta dagstidningar tappar prenumeranter och har gjort det i flera år nu. Värnamo Nyheter och Jönköpings-Posten har tappat runt 800 prenumeranter vardera under 2008. Det är förstås trist. Finanskrisen gör kanske sitt till. Webtidningar kan vara en annan orsak också; det är smidigare och billigare att läsa på nätet.

Men några stora konsekvenser har det inte fått för oss ännu. Det kommer kanske. Frågan är hur man ska vända den negativa trenden? Där har ledningen för Herenco (koncernen som äger JP, VN och en hel hög med andra tidningar) något att fundera på.

I dag har jag agerat folkbildare. Till lördagens tidning har jag skrivit om den ekonomiska prognosen för kommunerna som också kom igår. Finanskrisen gör att vi hamnar i ett negativt hjul. Företagen tvingas säga upp folk. Då är det färre som betalar skatt. Därmed förlorar kommunerna många miljoner kronor i kommunalskatt. Den senaste prognosen visar att Vaggeryds kommun får 12,5 miljoner kronor mindre i skatteintäkter än det räknades med i budgeten. Och än har vi inte sett botten förmodligen. Desto fler som blir arbetslösa desto sämre skatteintäkter. Blir läget ännu sämre kanske kommunen till slut tvingas säga upp folk också och då är det ännu färre som betalar skatt till kommunen. Ja, det är en negativ spiral. Jag förstod inte så mycket av vad de här prognoserna gick ut på när jag började med artikeln i morse. Jag och ekonomitermer hör inte riktigt ihop. Men efter en stund med en av Vaggeryds kommuns ekonomer så hade en hel del frågetecken rätat ut sig. Jag hoppas att till och med läsarna förstår vad det handlar om efter att ha läst artikeln.

Har ni läst Jan Gullious reportage om Sverigedemokraterna på Aftonbladet.se? Om inte så gör det. Jan Guillou följde Sverigedemokraternas partiledare under en vecka runt om i Sverige. De var bland annat i Gävle där Sverigedemokraterna pratade för tre poliser och fyra journalister som Guillou beskriver det.

Det är synd att Jan Guillou inte arbetar som journalist så ofta längre. Han är en lysande sådan. Hans texter är så enkla men ändå så fenomenala. 

Aftonbladet har inlett en granskning av Sverigedemokraterna. Guillous reportage var en del av det.

Journalister debatterar allt som ofta hur man ska göra med Sverigedemokraterna. Ska man tiga ihjäl dom eftersom de inte förtjänar någon uppmärksamhet? Eller ska man faktiskt låta dem komma till tals (det är trots allt ett demokratiskt land) och genom att visa fakta mot deras uttalanden visa hur lite de ofta vet om det de talar om?

Ja, det är en svår fråga. Jag tror på att låta alla partier komma till tals men samtidigt kritiskt granska det som sägs.

Mitt i all kris finns ändå några ljuspunkter också. VM-guld i skidskytte till exempel. Och att Greys Anatomy har säsongspremiär i kväll.

En annan sak som har glatt mig de senaste dagarna är Dagens Nyheter. Ja, jag trodde inte att jag skulle gå så långt att jag tyckte att den blev kul och intressant. Innan har jag tyckt att den har varit för stockholmsorienterad. Ja, det är den ju. Men ändå bra. Jag har den gratis i en månad. Det var ett erbjudande som jag fick. I samma stund som jag tackat ja insåg jag vad jag hade gjort. Tidningsberget i lägenheten kommer att växa till oanade höjder. Aaaahhhh.

Fast sagt och gjort. Nu dimper den ner på hallmattan varje morgon. Jag brukar inte hinna så långt på morgonen eftersom jag ska läsa vad mina kollegor har skrivit på vår Vaggeryd/Skillingarydssida samt titta på nyheterna på tv också. Så det brukar bli de första sidorna i DN bara. Där finns ledarsidorna. Jag har aldrig intresserat mig för ledarna i en tidning. Inte förrän nu. I går skrev en av ledarskribenterna om hur svenska staten har behandlat samerna genom tiderna med tvångsförflyttning, stjäla deras mark, tvångssterilisera dem med mera. Journalisten menade att ett sådant svek går aldrig någonsin att förlåta och det går aldrig att förklara bort eftersom det är lagbrott. Men samtidigt så går det aldrig att ge tillbaks marken till samerna idag. Då skulle det finnas risk för inbördeskrig i norrland. De nuvarande markägarna skulle bli rosenrasande. Det skulle bli ett svensk Palestina-Israel. En oerhört intressant ledare. Mer sådant åt folket. Det är viktigt att det kommer ut information om vad svenska staten faktiskt har gjort mot samerna genom historien.

Nu känns det som att finanskrisen har slagit ner på allvar. Jag har sedan oktober-november skrivit om varsel på företagen i bygden. Men nu känns det som att orosmolnen tätnar ännu mer. Inte minst med tanke på turerna kring Saab. Jag själv är inte drabbad, inte än i alla fall, som tur. Men folk i min närhet är det nu.

Jag har en vän som under några månader fick gå hemma med lön eftersom det var så lite att göra. Men företaget ville inte säga upp dem innan de var säkra på att det inte var en tillfällig svacka. Nu har största delen av de anställda på det företaget fått sluta. Men min vän är kvar ännu och jobbar nu heltid igen.

En annan bekant fick i veckan reda på att hon och hennes kollegor får gå ner väldigt i arbetstid. Det är en lösning för att slippa säga upp folk.

Och så har jag en annan nära vän. Där har de anställda fått reda på att det ser riktigt mörkt ut för företaget. Än har inte någon sagts upp men det hänger i luften. Det är förstås en väldig press. Till sommaren kanske ingen av dem har jobb.

Sådana här tankar har många i vårt land nu. Tänk så sårbara vi är. Undra hur lång tid det tar innan världen kommer ur denna djupa svacka?