Världen har blivit konstig. Eller så är det jag som är gammal. Man borde inte vara gammal när man är bara 31 år. Men utvecklingen går för fort fram och jag hinner inte med. Jag har pluggat på Universitet innan och tog för givet att det inte skulle bli några problem alls. Och jag har inte ens kommit i gång än så hur det blir med pluggandet kan jag inte veta. Men alla förberedelser, innan kursen kan komma i gång, är betydligt mer tekniska nu.

I dag hade vi introduktion på kursen, juridisk översiktskurs (se bild på Universitetet). Det var ganska meningslöst. Den kursansvariga sade bara det vi redan visste. I övrigt hänvisade hon till kurswebben; "allt står där". Ja, all information som gäller allt på universitetet läggs ut på den här webportalen. Så när jag kom hem var det bara att försöka komma in på den där hemsidan. För att komma in där måste du ha ett lösenord. Det hade jag fått. Steg ett var avklarat.

Men var loggar jag in? Det tog mig nog en halvtimma att hitta knappen för att kunna logga in. När jag sedan kom in var det ett virrvarr av information. Jag förstod att detta är ett nytt datasystem och det verkar inte helt smidigt ännu, om jag ska vara ärlig. Men här stod verkligen allt. Det var svårt att sålla. Vad var viktigt. Vad behövde jag inte läsa? Det var schema, gamla föreläsningar hade ilmats och lagts ut, gamla tentor hade lagts ut, kompendium som behövs.. Och mycket mer. Jag visste inte var jag skulle börja. Det var lättare förr; när läraren berättade hur det var, vad man skulle göra och när. Nu ska vi tydligen knappt ha några föreläsningar alls. För allt finns ju på nätet. Däremot ska vi vara på Universitetet nästan varje dag. Istället för föreläsningar ska vi ha "realityövningar". Ja, världen går framåt. Och förhoppningsvis jag också.

Fast introduktionen var ganska kul på ett sätt. Man fick se de andra i klassen. Vi var i ett klassrum som såg ut som en tentasal så alla satt långt i från varandra. Det gjorde ju inte att man pratade med någon. Alla satt tysta på sina platser och kollade nyfiket in kurskamraterna. Precis som det brukar vara. Man funderar utifrån stil på vem som är hur till sättet. Vem kommer jag att äta lunch med? Och vem är besserwissern som tror att han/hon kan allt? Vem är bara här på registreringen och kommer inte hit igen? På onsdag får jag kanske svar på en del av frågorna. Då kör vi i gång på riktigt med en hel dag.

Det allra finaste i hela lägenheten är egentligen badrummet. Det hittar vi precis till höger när vi kommer in genom dörren. Det är nyrenoverat och jättefräscht.

Ja, nu har ni fått följa med på rundvandring i min lägenhet. I morgon börjar skolan. Ska bli kul att se hur det blir. Jag ser verkligen fram emot att få lite nya utmaningar.

Om vi då går in i rummet och ställer oss vid köksbordet och sedan väner på oss så ser vi hur rummet ser ut från andra hållet; soffan, tvn och hallen.

Om man tittar direkt åt höger när man kommer in i hallen så ser man sovdelen. Det är en egen del för sig och det känns bra. Men utrymmet är inte större än att sängen och bokhyllan får plats. Men det räcker. Det är en ganska mysig del av lägenheten. Och man behöver bara ta ett steg från sängen så är man inne i badrummet.

Om du nu vänder blicken åt höger när du står där i hallen så ser du hela köket (som alltså är i samma rum som soffan och allt annat). Ja, så här ser köket ut. Det lär bli mer använt än köket på Backegårdsgatan. I Värnamo lagade jag ju bara mat hemma på helgerna. Men här kommer jag ju att vara hemma en del på dagtid också när jag har självstudier så då blir det ju att man lagar mer riktig mat. Det är roligare att laga mat här. Delvis tror jag att det beror på att man har nyare och fräschare grejer.

Jag som aldrig har gillat att laga mat tidigare köpte idag min första mattidning. Ja, det är nästan en sensation som har skett. Det blev tidningen "Laga lätt" så jag har inga planer på att göra några stora gourmetmiddagar i framtiden. Jag ville bara få lite inspiration. Det är ju kul att variera sig. Annars har man ju några standardrätter som man alltid varvar. Men variation är kul och piggar upp vardagen.

Ja, här har vi min lilla, men naggande goda, lägenhet. Runt 30 kvadrat tror jag att den är på. Men det känns helt okej. Så här ser det alltså ut när man kommer in i hallen. Eller hallen, ja, jag vet knappt om man kan kalla det för en hall. Här går hall, sovrum, kök och tv-rum ihop. Allt är på ett ställe nästan.

Rakt fram när man kommer in ser man soffan och bortanför den står skrivbordet. Sedan har vi köksdelen.

Då har vi kommit till ingången. Dörren till höger leder till ägarnas del. Men dörren rakt fram leder till lägenheterna och det är förstås den dörren vi tar. Sedan går vi bara rakt fram igen och öppnar dörren så är vi inne i min lägenhet.

Hej,

Nu kommer en ny hälsning från Umeå. Sedan jag kom i tisdags har jag ägnat dagarna åt att gå runt i Umeå och handla det jag behöver till studierna och mitt nya boende. Så nu börjar allt arta sig riktigt bra här. Det som saknas nu är egna tavlor på väggarna. Men jag har beställt förstoringar på foton så snart ska även det vara fixat.

Jag tänkte att ni skulle få följa med mig in i min verklighet idag. Här bor jag, i ett grått trähus, i korsningen Bölevägen och Bryggaregatan. Familjen som äger huset har den största delen. Sedan är vi fyra hyresgäster. Jag har inte sett till någon av de andra som bor i huset, förutom ägarna. Så det är lugnt. Ligger trevligt till nära till stan. Tar max 10 minuter att gå. Längre till Universitetet. Men då får jag motion. Runt 45 minuter tar det att gå. Jag kanske klarar det på 30 minuter om jag går riktigt snabbt. Och det brukar jag ju göra men samtidigt så vill man inte komma genomsvettig till föreläsningarna.

Ja, iallafall, så ligger Ica till vänster (på bilden sett) och Umeälven har jag några hundra meter bakom ryggen när jag tar bilden. Nu går vi lite närmare.