Jag var långledig förra veckan eftersom jag jobbade påskhelgen. Det blev några hektiska dagar och det tog på krafterna. Men det var också jätteroligt. Pojkvännen fyllde 30 år med allt vad det innebär.

   Vi bakade smörgåstårta för första gången i våra liv. Och det var otroligt svårt att beräkna hur mycket som skulle gått åt. Men i efterhand insåg vi att vi gjort makalöst mycket smörgåstårta. Så det blev smörgåstårta både till frukost, lunch och middag i några dagar. Men snörgåstårta är ju gott. Vi var väll lite oroliga för hur det skulle smaka så här första gången som vi gav oss på att laga själva. Men det blev riktigt gott och det verkade gästerna tycka också för flera av dem tog om flera gånger.

   Vi gjorde tårtor också. Bland annat den här moussetårtan med mandelmassebotten. Moussetårtorna höll på att gå helt galet. Men med lite kreativitetet så löste vi även det.

Folk kom och gick under nästan hela fredagen. Det åts och pratades och skrattades och... Ja, det var intensivt. Så på kvällen var vi rejält trötta.

   Dagen där på var vi en sväng förbi Robins jobb. Där är det så här vackert. Kan inte riktigt säga att det är lika vackert utanför VK:s redaktion. Vi ser en vältrafikerad väg och ibland ett och annat godståg. Men här på Krutfjället , precis innanför norska gränsen, är det riktigt vackert. Jag testade mina slalomskidor också i en fjällbacke precis där. Jag har fått mina första alldeles egna slalomskidor av Robins syster (Tack, Marie!). Känner mig som ett barn på julafton och jag längtar redan tills de öppnar liftarna igen fast säsongen nätt och jämt precis har tagit slut.  Vi var i Skishopen i Tärnaby också och köpte nya pjäxor, och en hjälm, till mig nu när de reades ut. Så nu är jag redo för slalomsäsongen. Synd att det riskerar att ta runt ett halvår innan de öppnar backarna igen.

   På lördagskvällen var det valborgsfirande hos trevliga Herman och Annica och deras fina barn. Elden sprakade och barnen smällde smällar. Våren hälsades välkommen.

   När vi kom hem därifrån gav vi oss av ut på fjället. Solen gick ner bakom fjällen och det var så magiskt vackert. Det går inte att beskriva med ord. Men för första gången på länge var jag bara här och nu. Det var som att vandra runt i en sagovärld.

   Här stannade vi och fyllde på vår vattenflaska i den lilla fåran till vänster.

   En stund innan midnatt kom vi fram till stugan och då var det fortfarande inte helt mörkt.

   Robin slår hål i isen och hämtar vatten. Sedan sov vi över i stugan. Det blev rejält kallt framåt natten när elden brunnit ut. Men det var det ändå värt. Det är inte mycket som slår att sova ute på fjället.

På morgonen vandrade vi tillbaks över fjället. Två ensamma, och väldigt lyckliga människor, mitt ute i ingenstans. Det var bara vi, riporna och lemmlarna. Lemmlana har för övrigt piggnat till på allvar nu. De springer omkring överallt och är så otroligt söta.

Jag längtar tillbaks. Det är där ute jag vill vara. Långt ute på fjället. Långt från alla bilar, alla ljud, alla stressade människor. Här ute kan man bara vara precis som man är.

Dagens Umeåväder: Sol och + 10 grader