Jag såg Aftonbladets bilaga "Kropp och hälsa" i butiken idag. På framsidan stod det med stora bokstäver "så blir du av med fyra kilo till midsommar". Jag log för mig själv och tänkte att vilken metod de än erbjuder så har jag ett sätt som är bättre. Alla som vill kan få magsjukan som jag hade förra veckan. Den var effektiv vill jag lova. Och är det fortfarande. Magsjukan och febern är borta sedan några dagar. Men matlusten är inte tillbaks. Det är inte lätt att tvinga i sig mat. Det finns ju inget som smakar gott.

Jag har precis suttit nere vid älven en stund. Härligt med frisk luft och sol. Det gav mig lite ny energi. Satt och kollade på en sädesärla som hoppade mellan stenarna alldeles nära mig. Men det är som att jag inte befinner mig i världen just nu. Kroppen och huvudet är för trötta för att uppfatta något alls och världen snurrar ganska rejält. Men det går åt rätt håll i alla fall. Så snart ska jag nog vara frisk igen.

Det är ju så sanslöst tråkigt att vara instängd i en liten minilägenhet. Det går inte speciellt mycket bra på tv. Jag förundras över hur vi kunde älska Beverly Hills när vi var unga. Men det var ju en annan tid då och vi var själva unga. Läsa har inte gått, jag har inte förstått något av orden. Och sedan finns det inte så mycket mer att göra instängd i en lägenhet. Mer än att sova förstås. För datorn är inte så himla upphetsande. Så även om jag är matt och inte orkar göra så mycket så håller jag på att bli galen av rastlöshet. Jag vill se människor igen. Jag vill se världen!

Hoppas att ni har det bra där ni är och strunt i all bantning inför sommaren. Njut i stället av sommarmaten, ni som kan.

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...