Förra helgen, fredag - söndag, var jag på besök i Strömstad och träffade mitt lilla kusinbarn Eskil för första gången. Eller han var inte så liten för att vara så liten. Han väger redan över fem kilo. Idag, fredag, fyller han för övrigt en månad. Så stort grattis från Umeå.

Det blev förstås många bilder på lille Eskil. Det var liksom oundvikligt när han var så söt. Och mamma Emilie är förstås strålande stolt över det lilla underverket. Här har de gåövningar. Det gäller att börja i tid... Armhävningarna har han redan sagt i gång med själv efter att pappa Henrik talat om för honom att det är viktigt att träna.

Jag hade turen att träffa många när jag var i Strömstad och den turen var jag inte beredd på. Kusinerna Frida och Klara (här syns de med kusin Emilie och hennes lille Eskil) dök upp med sin familj. De bor båda två i Göteborg med sina sambor nu, så jag blev jätteglad att även de var hemma i Strömstad.

Det var härligt att andas lantluft också. Se ensilagebalarna som låg på åkrarna och ladugårdarna på andra sidan fältet.

Jag, mormor, Emilie och lille Eskil gav oss ut på en promenad i novembersolen.

Som vanligt serverades det också fantastiskt god mat, mycket fika och enormt trevligt umgänge i Tånga. Ibland var det lite ovanliga dekorationer på bordet. Om bebisen har bestämt sig för att han trivs bäst med att sova på bordet så är det ingen som vågar flytta honom. Så det blev fredagsmys med taco och liten Eskil på bordet. Ovanligt och charmigt : ) Botvid (katten) tycker dock att det är orättvist att barnet får vara på bordet men inte han. Okej, även Eskil blev flyttad när vi väl började äta.

Som sagt många bilder blev det...

Här badar Eskil.

Eskil och pappa Henrik myser i fåtöljen.

Eskil ligger nöjd i sin korg och funderar på livet.

Ja, det var en jättemysig helg och jag hoppas att jag snart kan komma tillbaks. De där små växer ju så hiskeligt fort.

Ha en riktigt bra helg allihop.

Kram

Dagens Umeåväder: Snö på marken, - 2 grader och sol.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...