Hej,

Denna sommaren har mest bestått av jobb för mig. I perioder har jag delat min tid mellan två ställen till och med. Så någon lugn och ro har det inte varit. Och inget vidare väder heller. Molnigt eller regn och runt 10-12 plusgrader varje dag. Förutom förra veckan, då var det strålande sol och upp emot 30 grader varmt. Underbart! Jag jobbade på förskolan hela den veckan och vi var ute hela dagarna. Vilket privilegium; vackert väder, underbara barn och väldigt fina kollegor. Det kändes verkligen inte som ett jobb utan var bara jättekul. 

Nu har sommarvikariaten tagit slut och det är lite lugnare på jobbfronten denna veckan. Vad händer då? Jag blir sjuk. Har varit dunderförkyld hela veckan och jättematt. Minsta lilla ansträngning har gjort mig jätteyr. Men det går ju över i alla fall. Jag tror ingen i 2000-talets Sverige har dött av en förkylning och det lär inte jag göra heller.
Men jag hade ju planerat att göra lite annat än att ligga och se på dvd denna veckan. Jag hade tänkte att tillbringa en hel del tid i fjällen, kanske plocka lite bär och svamp, rida så mycket jag hann... Ja, det blev inte så mycket med det.

Jag tänkte passa på att sammanfatta sommaren. Björklöven (ja, det finns i princip inga andra träd här) börjar växla i gult nu och i natt var det nästan frost. Så snart är hösten här på allvar och sedan kommer vintern väldigt snabbt.

När jag började att titta på bilder från sommaren så syns det inget av det dåliga vädret. Men sanningen är väll den att man tar inte så många kort när regnet öser ner utanför fönstret. Och även om jag har jobbat mycket så har vi hunnit med en del utflykter Robin och jag.

En vacker kväll åkte vi upp på Laxfjället.

Jag tog en promenad längs Tärnaån.

Ett snabbt stopp vid Syterbäcken när jag for förbi. 

En söndag var vi och vandrade på södra Storfjället.

Här, och på många andra ställen i fjällen, växer Rosenrot. Det är väll en av de naturmediciner som säljer mest, om jag förstått det rätt, den har uppiggande egenskaper och namnet har den fått av att roten luktar som rosor.

En vy från samma dag på södra Storfjället. Hittade ett fint renhorn här i närheten som jag tänkte skapa något med, ska bara komma på hur det är bäst att göra först.

Nordisk stormhatt är en av mina favoritblommor här på sommaren. Den växer nästan överallt i fjällvärlden. Men det gäller att vara uppmärksam för det är en av Sveriges absolut giftigaste växter.

De här gula blommorna är jag också väldigt förtjust i. Men jag har glömt deras namn nu.

De gamla ladorna och blommorna ser så idylliskt ut ihop. Här är ett fält i Ström, nära Joesjö.

Utsikten från vår balkong.

En kväll var vi uppe på Lillfjället. Här finns det en brevlåda om någon blir hemskt sugen på att skicka ett kort mitt uppe på fjället. Hur ofta brevlådan töms är väll en helt annan sak...

Hästarna är på sommarbete ute i Bäcknäs och där är så vackert.

Vägen ner från Ängesdal till Tärnaby.

Ännu en vacker lada, nära Tärnaby.

När det blommar för fullt så är det jättevackert. Här är ett praktexempel av en orkidée.

Att jobba som journalist kan vara ett priviligeium. Jag var bland annat på SM i swampsoccer, eller träskfotboll som det också kallas, i Storuman.

Och jag fick bevaka riddarspelen i Lycksele. Häftigt.

Vi har gjort en egen lampa i sommar också. Kul att göra lite egna saker.

En fin och varm kväll i Tärnaby förra veckan.

Hoppas att ni har haft en lika bra sommar och att det fortsätter med en fin (och solig!) höst.

Dagens Joesjöväder: Ömsom sol, ömsom regn och mellan + 8 och + 12 grader

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...