Hej

I fredags morse kom jag tillbaks till Umeå. 24 minus, frost på träden och mycket snö. Jag har förstått att vintern håller sig kvar i södra Sverige. Men här börjar det ju nästan bli vår igen. Ja, all den underbara snön är kvar men termometern visar bara på 0,5 minusgrader. Fast vackert är det ändå.

Snövallarna är enorma och man sjunker ner djupt när man inte går på de uppskottade gångarna. Äkta vinter alltså, bortsett från temperaturen då.

I dag var jag ute på en promenad vid Böelsholmarna. Grillplatsen var helt översnöad.

Isen har lagt sig på Umeälven.

Vyn in mot stan.

Så här såg det ut "på min gata i stan" för några minuter sedan.

Och så här ser det ut genom fönstret just nu.

Igår var jag på en internationell träff. Jag hade blivit inbjuden av en palestinsk man som jag började prata med i samband med en fotovisning med bilder från Palestina (jag har berättat om det tidigare här på bloggen). Det var en oerhört inspirerande kväll. Det var folk från olika länder, i olika åldrar och med olika bakgrund. De är ett gäng som träffas en gång i månaden och bara umgås. Igår var det pizzakväll, så vi pratade och åt pizza. Mer komplicerat än så behöver det inte vara för att träffas över nationsgränserna.

Jag pratade bland annat med en utbytesstudent som kom från Västbanken. Han studerade tidigare på Universitetet i Hebron och berättade att en dag hade israelerna bara låst universitetet och utbildningarna fick läggas på is tills israelerna en dag bestämde sig för att låsa upp igen. Han berättade om hur han var tvungen att ha med sig ID-handlingar vart han än gick och oftast hjälpte inte det, han kom inte ut genom checkpointsen i alla fall. Han såg Sverige som ett paradis och var helt chockad över att han kan gå nästan vart han vill utan att visa ID-kort. Man får verkligen perspektiv på tillvaron när man hör sådant.

Jag pratade med två svenska tjejer som har varit i Palestina och jobbat. De gav mig massor av tips och jag är mer taggad än någonsin att åka till Palestina en dag och för varje dag som kommer och går så känns det som att den tanken blir mer verklighet än dröm.