Förra veckan, torsdag till lördagkväll, var jag och min kusin Amanda på ridsemester. Det var helt fantastiska dagar! Vi gick upp vid femtiden på torsdagsmorgonen och tog bussen till Ammarnäs. När vi kom fram så började det med lunch på Wärdshuset. Sedan fick vi våra hästar och fick lära oss hur man packar och sätter på packrullarna på hästarna. Det var en konst som inte var helt enkelt för att få den rakt över hästryggen.

Jag fick Rottlur. Han var en jättetrevlig pigg islandshäst. Vi trivdes väldigt bra ihop. Töltade mjukt och fnt men hade lättare för att hamna i passgång (flygande pass) som inte alls var mjukt och fint. Vi var båda två av den åsikten att det är roligare ju fortare det går. Men tyvärr går det inte att rida så fort i de steniga fjällen. Så vi skrittade mest och njöt av det underbara landskapet och kände hur lugnet spred sig. Vardagen var väldigt långt bort och det kändes så skönt. Vi befann oss i en helt annan värld.

Första dagen red vi till Tjaskal, som låg strax nedanför trädgränsen (men bilden är från dagen efter när vi hade kommit upp ovanför trädgränsen). Här bodde vi i stuga fast utan el, rinnande vatten och värme. Vi var rejält hungriga när vi kom fram och all mat (vi åt mat från fjället under hela resan; älg, ren och öring) smakade så fantastiskt bra. Så är det ju alltid när man varit ute en hel dag.

Vi var totalt fyra tjejer som var med på turen. På fredagsmorgonen väckte hon oss klockan åtta för att äta en rejäl havregrynsfrukost och egenbakade tunnbröd. Den här vackra vyn mötte oss när vi gick ut för att borsta tänderna i morgonkylan. På marken syntes spår efter att det hade varit frost under natten och på taket till stugan låg till och med lite snö.

Ganska snart var hästarna redo igen och vi red iväg mot dagens mål, Skeble.

Vid hade gjort lunchmackor på morgonen som vi stannade och åt längs vägen. Det var ett fantastiskt ställe vid en sjö. Vi tog det lugnt och låg ner en stund och bara njöt av solen.

Den här sjön tittade vi på under lunchpausen. Väldigt rogivande.

Under turen hade vi med oss en lös häst, Nös. Hon var reserv i fall någon av de andra hästarna skulle skada sig. Så blev det itne som tur var och Nös var nog jättenöjd med det. Hon fick springa fritt. Kunde beta var hon ville. Galoppera snabbt när hon ville det. Det såg så härligt ut.

Vi hade också med oss Tasse, vår ledares hund. En mycket social och pigg hund. Han sprang oavbrutet hela tiden och det var ganska många mil. Han försökte leka med den lösa hästen. Men hon tyckte inte det var lika kul att leka med den lille hunden. Tasse hade en vana som inte var lika trevlig. Han var expert på att döda och äta lemmlar.

Jag hade inte sett några lemmlar innan. Men nu vet jag att de ser ut om en guldhamster med svart fläckar på ryggen som ser ut som målarfärgs stänk ungefär. En del hade guldhamsterns guldröda färg och andra var mer beigevita. De var jättesöta. Men Tasse tog tyvärr död på dom och det var många per dag som han fångade. Ja, många per timme, rent av.

Framåt fredagseftermiddagen nådde vi fram till Skeble. Amanda hann knappt få av sin häst, Blesi, sadeln innan han började rulla sig. Hästarna blev ganska rejält svettiga eftersom vi red nästan hela dagen. Så alla tog chansen att rulla sig så fort de kunde när vi kom fram.

Efter att vi ätit tog vi fyra deltagare en promenad upp på den närmaste toppen. Utsikten var vacker. Det var mycket vatten åt alla håll. Det är tydligen ett av de bästa fiskevattnen i Sverige. Det finns enormt stora öringar och rödingar här, berättade vår ledare. Så det går en del fisketurer dit också. Men i fjällsjöarna får man inte fiska för mycket, det är stränga bestämmelser, så vem som helst kan inte ta sig dit.

Här i Skeble bodde vi i en hederlig kåta. Maten lagades över en öppen eld i mitten. Det var rejält kallt på natten. Det hade kunnat vara ännu värre, jag är ju inte så frusen och klarade mig bra. Men jag måste erkänna att det var ganska kallt. Vi deltagare låg ganska nära varandra för att ta del av varandras värme.

På lördagen red vi hela vägen tillbaks till Fjällhästens logi i Ammarnäs. Vi tog en hel del pauser; för att vi eller hästarna behövde dricka i någon kall fjällsjö, för att kissa eller bara för att vila oss en kort stund.

Vi var rejält trötta när vi kom fram till Ammarnäs. Vi skrittade mest eftersom det är så stenigt i fjällen. Men det är ändå ansträngande att vara i gång en hel dag så. Dessutom blåste det något enormt innan vi kom ner i skogen igen. Händerna var rejält kalla trots tjocka vantar. Men övriga kroppen frös jag inte om; långkalsonger, tre tröjor, jacka, mössa och hjälm gjorde susen.

På lördagskvällen hade vi avslutningsmiddag på Ammarnäs Wärdshus. Det var fantastisk mat och så mycket! Vi fick röding med potatismos till huvudrätt. Till efterrätt var det vaniljglass och hjortron.

Vi hade underbara dagar och på bussresan hem pratade vi om att göra en liknande resa fast i andra svenska eller norska fjäll. Om ni blir lockade av att resa iväg så kolla in Fjällhästens hemsida:  

http://www.fjallhasten.com/se

Jag kan absolut rekommendera att resa med dem. Allt var väldigt välplanerat, god mat, trevlig ledare, pigga hästar som hade ett jättebra liv i stora hagar och enormt vackert landskap i Vindelfjällen. Dessutom såg vi en hel del djur, både ren, fjällvråk, örn, ripa och ljungpipare bland annat. Och så lemmlar då. Döda lemmlar.

Dagens Umeåväder: Sol och + 19 grader