Hej,

Nu var det väldigt länge sedan som jag bloggade och det har hänt en hel del. Jag har varit nere i södra Sverige på semester och hunnit med en hel del där. Och efter det har sommaren kommit (och försvunnit) från norrland. Jag har hunnit jobba (inskolning) två veckor på hemtjänsten och fått träffa många fina äldre personer som har så mycket intressant att berätta. Och nu i måndags så började jag årets sommarvik på Västerbottens-Kuriren. Så nu blir det till att åka runt i Västerbottens inland igen och njuta av det vackra landskapet och allt trevligt folk.

Men det var semestern som jag tänkte berätta om nu. När jag lämnade Tärnaby, den 21 maj, så hade snösmältningen precis startat och tussilagona lyste gula i dikena. Men det räckte att jag kom till Lycksele så såg jag små gröna löv på björkarna. I Umeå hade det förstås kommit ännu längre. Där blommade vitsipporna bland annat.

Jag sov en natt hos familjen Björnsdotter-Wretling- Billman och det var lika mysigt som vanligt att komma på besök. Jag fick också tillfälle att se den tama räven.

Här matar Marie räven. Jag gillar verkligen att kunna komma nära naturen och vilda djur.

Så fort jag hinner så kommer det fler bilder från resten av semestern som varade i över tre veckor. Men nu är det slut på semester och istället är det jobb som gäller resten av sommaren, vardagar och nästan alla helger. Men jag klagar inte, det är skönt att äntligen kunna jobba för fullt efter skadade knän och arbetslöshet.

Ha det bra.

Dagens Joesjöväder: + 10 grader och molnigt. Lite sol nu i kväll.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...