31 maj

Idag hade Jennie, min syster, sin studentbal och hon gick förstås med sin Adam, som hon är förlovad med.

De har gått gymnasiet på Forshaga-Akademin, utanför Karlstad. Jennie har gått på hundsportprogrammet med Rulle. Jag och mamma åkte från Dalstorp på dagen, dit jag kom efter att ha varit i Vadstena, för att kunna vara med på balen. De var så vackra. Ja, alla var vackra, precis som det ska vara på en studentbal.

1 juni
Idag tog Jennie och Adam studenten. En stor dag. En lycklig dag för de flesta. Jag minns min studentdag som väldigt varm och lycklig dag, vi var så otroligt glada och lättade, äntligen var gymnasiet efter. Men efteråt har jag tänkt: man kanske inte borde vara så glad den där dagen. För efter studenten så blir allt mer allvarligt, då ska man plötsligt klara sig själv i livet och veta vad man ska göra med sitt liv. Det visste jag: jag hade bestämt långt tidigare att jag skulle bli journalist och det blev jag också. Men livet förändrades drastiskt efter gymnasiet. Det blev både svårare och lättare.

I Forshaga tror jag att det var mer gråt än skratt på studenten. De har bott hemifrån i tre år, vissa har varit väldigt mycket längre hemifrån än Jennie (Jag skulle tippa på att Dalstorp ligger cirka 30 mil från Karlstad). Nu skulle de flytta hem igen, eller till nya städer där de ska jobba eller studera. Kompisarna splittras, de flyttar från sina hem i Forshaga och inget blir sig likt mer. Det var ingen lyckodag för många av dem. Men samtidigt var de glada att ha klarat av gymnasiet förstås.

Robin kom natten innan gymnasiet och vi åkte sedan tillsammans mot Dalstorp efter studenten. Vi stannade och åt innan vi lämnade Karlstadtrakten. Robin fick en enormt stor kebabrulle. Den var lagom till 2-3 personer. Ja, den räckte till dagen därpå rent av.

2 juni

På själva studentdagen hade Jennie och Adam fest hos Adams föräldrar. På lördagen var det dags för studentfesten i Dalstorp. Dubbelt upp med fester för deras del alltså.

Här är jag och Robin på kalaset.

Fredag 25 maj

Idag kom jag till Vadstena, tåg från Uppsala och sedan byte till buss i Linköping. Det är en fantastiskt vacker liten stad.

Jag skulle rent av säga att jag tycker att det är en av de vackraste orter i Sverige. Läget är ju fantastiskt precis vid Vättern och det har de verkligen utnyttjat här. Dessutom är det gamla bevarat och man ser inga nya moderna fula höghus. Klostret och slottet gör förstås sitt till för känslan av att detär en gammal och genuin stad.

Lördag 26 maj + söndag 27 maj

Under helgen deltog jag i en pilgrimsritt. Istället för att vandra så red vi. Jättemysigt.

Eftersom jag var en av de mindre i gruppen så fick jag en liten C-ponny. Oj, vad länge sedan det var som man red en sådan liten ponny. Men Edison, en new forest, var väldigt trevlig. Så vi hade två härliga dagar tillsammans.

Överallt där vi red så var det rapsfält som sken i kapp med solen.

Det var oerhört varma dagar, runt 30 grader och det var oundvikligt att inte bränna sig lite grand eftersom vi red mitt i solen nästan hela dagarna.

Här har vi en fikapaus. "Min" häst är närmast kameran.

Vi rider förbi den stora gården som var Prins Eugens (konstnärsprinsen) sommarställe när han var i livet. Nu bodde det någon ambassadör där tror jag.

Vi sov över på ett ställe i Rogslösa och grillade på kvällen. Här fanns en gammal kyrka bredvid: Rogslösa kyrka.

Kyrkdörren här var tydligen väldigt gammal och unik, jag minns inte hur gammal. Smidesfigurerna är en del av den bibliska berättelsen och ringarna som hängde lösa skulle man gripa tag i när man jagades av djävulen. Fick man tag i ringarna till kyrkans port så kunde inte djävulen ta en.

Lunchpaus sista dagen.

Ja, det var härliga dagar. Jag lär absolut återkomma till Vadstena och trakterna runt omkring. När vi återkom till Vadstena på söndagkvällen så deltog jag på nunnornas aftonbön i deras egen kyrka. Det är öppet för allmänheten också. Lite kul att ha varit där.