Jag har genomgått en förvandling. Förut var jag en journalist som såg det där med fotograferandet som ett nödvändigt ont. Nu är jag både journalist och fotograf. Ja, jag kan inte jämföra mig med de professionella fotograferna. Men jag är förvandlad.

Jag har precis kommit hem från en fantastisk fotokurs i Kalmar. Vi var femton ovetande reportrar som tidigare bara har satt fingret på avtryckaren och hoppats på att bilden blev användbar. Ungefär så i alla fall. Men nu... Jag drömmer till och med om att jag fotograferar och över allt ser jag bilder. Nu tänker jag på ljus, skuggor, häftiga effekter och sådant som bara har gått mig förbi tidigare för att jag har använt fel sida av hjärnhalvan.

När jag satte mig på tåget hem från Kalmar idag så var det som att jag hade en helt ny kamera med mig i väskan trots att jag vet att det var exakt samma kamera som jag hade med mig till kursen. Det var inte bara kameran som kändes ny utan även min hjärna.

Nu ska det inte bli tråkiga uppställningsbilder mer. Jag är laddad inför nästa vecka på jobbet och hoppas att inspirationen i att hitta den bästa vinkeln (och inte den snabbaste) lever kvar länge.

 

Nella

27 april 2008 22:30

Hej Jeanette!
Vad fin din blogg blev!
/Nella

 

Docky

29 april 2008 21:36

Hej gammla lek kompis
Tänk vilka bra bilder du kan ta på mej till helgen, kanske blir det en skogs promenad oxså
Vov Docky
Ps
Dom andra 2 hälsar oxå

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...