Det har varit ännu en fantastisk helg. Kan inte vara annat när det är snö och sol och man befinner sig i fjällen. I helgen var det dags. Nu hade dagen kommit som jag gruvat mig för, men samtidigt längtat efter. Jag skulle ställa mig på slalomskidorna igen. Sist jag åkte, i Sälen i mars 2007, slutade det med att vänster ben bröts på två ställen. Så den sista erfarenheten var ju inte så lyckad. Och ju längre tiden gick desto mer skraj blev jag att åka ut för branterna igen. Men samtidigt har det funnits en längtan varje gång jag sett slalomåkare. Och nu var det alltså dags.

Visst, det var lite darriga benen i början och självförtroendet var väll inte på topp. Även den lilla barnbacken kändes brant och farlig under första åket. Men sedan lossnade det och så fantastiskt roligt det är med slalom. Ganska tidigt under dagen så körde jag fel och kom ut i störtloppsbacken. Det var ju inte riktigt meningen. Men oj, vad självförtroendet växte när jag klarade av det. Vilken stolthet. Då insåg jag att det satt faktiskt kvar någonstans i kroppen hur man gör. Och skidorna som jag hyrt var helt fantastiska. De svängde ju nästan av sig själva när man väl fått upp lite fart.

Jag längtar redan upp i backen igen. Och för alla er som åker utför så kan jag varmt rekommendera Tärnaby. Trots att det var sportlov så hade vi en del backar nästan för oss själva. De flesta håller till i grannen Hemavan. Det är ju ett så oerhört stort plus, en lyx, att nästan kunna ha backarna för sig själva och inte behöva stå i kö i liften. Det é bare å åk, som Ingemar Stenmark som startade sin karriär här, skulle ha sagt.

I vindskyddet här tog vi en paus för varm choklad och mackor. Och som ni ser, inte en människa syns till i backen nedanför. Jag längtar redan till nästa gång. För när jag nu har fjällen så nära så ska det då rakt inte dröja fyra år till nästa gång. Helst inte fyra veckor ens.

På söndagen när vi vaknade upp, i Joesjö, så var det strålande sol och rimfrosten på träden glänste. Jag var tvungen att gå ut och fota. Trots att jag bara drog på mig en kofta och ingen jacka så kändes det nästan varmt i solen när man ställde sig i lä. Och då stod termometern ändå på - 22 grader. Men framåt dagen blev det förstås betydligt varmare nu när solen var framme.

Vi utnyttjade även söndagen till fullo och tog en tur med skotern på fjällen.

En sådan här vacker dag var det förstås fler som var ute med skotrarna. En och annan på skidor passerade vi också. Men fjället är stort och det går alltid att hitta platser där tystnaden och det totala lugnet råder.

Dagens Umeåväder: +/- 0 och sol