Nu har Eskil kommit till världen. Och jag är kusinmor! Bara en sådan sak.

I tisdags, den 12 Oktober, kom han ut på BB i Sundsvall.

I natt drömde jag att Eskil redan kunde gå. Läkaren, i drömmen, sade att ovanligt smarta barn kan lära sig gå redan efter några dagar. Och även om han inte kan gå ännu så är han ett ovanligt starkt och friskt barn. Redan efter några minuter lyfte han huvudet helt själv. Och han var dessutom ett ovanligt friskt barn. Eskils morbror (som jobbar inom vården) synade hans journaler när han kom på besök. Han konstaterade att få barn har så fina värden som Eskil hade precis när han hade kommit ut. Det tycker jag låter fantastiskt bra och det glädjer mitt kusinmorhjärta.

Om några veckor kommer ni att få se foton på det lilla underverket. Jag kan knappt bärga mig tills jag ska få se honom.

Just nu rasar årets första snöstorm utanför fönstret. Fast det är väll mer storm än snö. Men snöblandat regn rinner ändå längs rutan och gräsmattan är lite vit. Men här inne är det mysigt. Jag har tänt levande ljus för att få lite mysstämning. Och så är det bara att hoppas att det går över tills jag måste cykla / gå till jobbet om några timmar.

Ha det bra allihop.

Kram

Dagens Umeåväder: + 1 grad, hård blåst och snöblandat regn

I helgen har jag haft min fina kusin och hennes fina sambo här på besök. De hade med sig lille Eskil också, fast han ligger kvar i magen. Egentligen skulle han kommit ut i onsdags. Men han verkar inte ha bråttom. Jag har redan bokat biljett hem till södra Sverige om en månad för att se den lille parveln. Eftersom det inte finns något ord för vad jag blir till lille Eskil så uppfann vi ett. Jag blir kusinmor och det ser jag verkligen fram emot.

I fredagskväll hade vi fredagsmys. Lagade mat ihop, såg på Idol och vräkte i oss massa godis. I går eftermiddag / kväll, lördag, var vi först ute och åt indisk mat på restaurang Taj Mahal. Sedan var vi på bio. Vi såg Hämnden med Mikael Persbrant. Den var bra. Men för min del hade gärna hela filmen fått handla om när han jobbade som läkare i afrika. Den delen fascinerade mig mest. Men den stora delen av filmen handlade om hans son och dennes kompis som ställde till det för sig själva och hamnade i trubbel. Minst sagt. Det är en sevärd film så se den om ni har möjlighet.

Dagens Umeåväder: Sol, blåst och + 8 grader.

Hej,

Hoppas att din helg har varit bra. För mig har det varit fullt upp och det har varit en del fysisk aktivitet, vilket känns väldigt bra.

Jag började helgen, i fredagskväll, med after-work-ridning. Det var en kollega som berättade att Umeå Ryttarförening har det och jag tände till direkt. Det är bara att anmäla sig några dagar innan och så är det först till kvarn som gäller. En fantastisk idé för oss som jobbar oregelbundna tider. I alla fall så cyklade jag dit. Jag fick en häst som heter Max Marco. Det sade mig ju ingenting. Men jag blev ganska snart varse om vad för slags djur det handlade om. Det var en vit häst som var lika stor som en elefant och med en hals lika lång som en giraff. Det kändes dessutom som att sitta på en kamel eftersom han vaggade fram. Det var så olikt lilla nätta Alyzza (se bilden) som jag red i slutet när jag bodde i Värnamo. Men när jag fick honom att gå på lite och öka steget så kändes det inte lika mycket som en kamel längre. Men den där jättehästen (när jag anser att det är en jättehäst så är den STOR!) fick mina muskler att arbeta på ett sätt som de inte hade gjort på år och dag. Jag var egentligen på tok för liten och med alldeles för klena muskler för honom. Men oj, vad kul det var att sitta på en häst och träna dressyr för en instruktör igen. Men jag blev snabbt trött. När ridläraren sade att det var dags att sakta av till skritt och ge hästarna långa tyglar så kändes det som att jag hade svimmat om vi hade fortsatt ett enda varv till. För första gången i mitt liv var jag lättad över att en ridlektion var över. Men jag ska absolut dit igen. Varje dag och varje minut som går saknar jag ju ridningen i mitt liv.

Igår tog jag en promenad längs älven med några vänner. Vi grillade och satt och snackade. Det var jättemysigt i höstsolen. Man ska verkligen passa på att göra sådant nu innan det blir för kallt.

Redan nu har det ju visat sig kunna vara ganska kallt. Det har varit frost nästan varenda dag på morgonen den här veckan. Vintermössan och de lite tjockare vantarna har åka fram ur garderoben. Och även en solig dag, som igår, är det dubbla tröjor under jackan som gäller.

Jag funderar på om inte valet borde vara överstökat nu. Men runt om i stan står en del valaffsicher kvar. Jag tycker att de har spelat ut sin roll för länge sedan och itne ens borde funnits inför valet. För inte är det väll så att någon avgör vad den ska rösta på  efter att ha läst en valaffisch?

I eftermiddag ska jag i väg med några vänner till ett ställe där man kan leka "fångarna på fortet". Ska bli kul. Jag har aldrig varit där innan. Jag kommer att bli besviken om inte Gunde står där och ropar "skynda, skynda".

För övrigt så tycker jag att Marit Paulsens citat från gårdagens "Här är ditt liv" var bra: Ord ska ha en betydelse för att betyda något.

Ha en fortsatt bra söndag.

Kram på er allihop.

Dagens Umeåväder: Halvklart till soligt och + 13 grader.

Jag läste en intressant forskning i tidningen Modern Psykologi. Det är en forskare vid University of Texas som har kommit fram till att hund- och kattmänniskor är väldigt olika. Jag, som är uppväxt med hundar, skulle ju vilja kalla mig en typisk hundmänniska. Men om man ska tro forskningen  så är jag nog en blandning av dessa två. Detta kom forskaren fram till efter att ha intervjuat 4 500 hund- och kattägare.

En hundmänniska är:

* Utåtriktad

* Social

* Disciplinerad

* Lojal

En kattmänniska är:

* Kreativ

* Filosofisk

* Självständig

* neurotisk

I artikeln står det också att kattmänniskor är mindre varma i sitt sätt mot andra än hundmänniskor. Det står också att hundmänniskorna ibland kan ha katt också. Men det är extremt sällan som kattmänniskorna har hund.  Det står också att även om hundmänniskorna har katt så kan de inte överväldigas av en katt. Och det där kan jag känna igen. Katter är söta och kan vara riktigt charmiga. Men en hund väcker så mycket värme och kärlek av att bara gå förbi mig med sin husse eller matte. En hund kan inte passera mig utan att ge upphov till massa värme, längtan och ömhet. Så jag är och förblir nog en hundmänniska. Vad är du?

I veckan har jag sålt min bil. Eller pappa har sålt den rättare sagt eftersom jag var långt från bilen. Det känns lite vemodigt. Jag och "söt och go´bilen" (som en man som ofta kom med tips till Vaggeryds redaktionen kallade den) har varit med om mycket tillsammans på Smålands grusvägar; blivit jagade av pansarvagnar på övning, sett de idylliska röda stugorna med böljande gröna ängar och dessutom timmar och åter timmar ihop på E4;an mellan Skillingaryd och Värnamo. Ja, det känns lite konstigt att den tiden är över. Men det var ju ett år sedan den tiden fanns och sedan dess har bilen mest stått nere i södra Sverige eftersom jag inte har någon användning för den här i Umeå. Livet utan bil blir både billigare och miljövänligare och dessutom enklare. För livet känns inte enkelt när man ska ta sig igenom flera centimeter is på morgonen i en kyla som inte är av denna värld. Nej, då är det bättre att redan från början vara inställd på att det blir en kall men uppfriskande promenad så kan man ta på sig rejält med kläder.

I samma veva som bilen såldes fick jag en ny vän. En cykel lika blå som bilen. I ett års tid har jag gått vart jag än ska. Bussen har bara blivit en nödlösning vid riktigt rejält dåligt väder eller om jag skulle åka långt. Men nu när jag vet att jag blir kvar i Umeå så bestämde jag mig för att skaffa en cykel. Och det löste sig snabbare och smidigare än jag trodde. En bekant hade två cyklar och sade att jag gärna får låna den ena på obestämd tid. Tänk att det finns så snälla människor! Så nu gäller det att se upp när jag och den blåa faran far runt på gatorna här i Umeå. För nu går det att ta sig betydligt längre betydligt fortare. Härligt.

Dagens umeåväder: Opålitligt. Började med ihärdigt regn och + 12 grader (som tidigare i veckan). Men nu sol och + 15 grader.

Igår kväll kom jag hem efter fem dagar på Medlefors folkhögskola i Skellefteå. Jag har precis börjat en kurs i kreativt skrivande som pågår på distans under ett år.Förra veckan var det "upptaktsträff" och vi fick träffas allihop. Det var så härliga människor och vi kommer att ha så kul ihop det här året, trots att vi inte kommer att träffas så ofta, det känner jag redan. Och vi hade många inspirerande skrivövningar där man fick komma ut ur boxen och tänka utanför de vanliga ramen.

Vi, fyra "utbölingar", som inte kom från Skellefteå bodde på skolan och det var så härligt. På kvällarna satt vi långt in på kvällarna och pratade och läste texter för varandra. Vi har fått så fantastiskt god mat också. Efterrätt efter varje middag. Under fredagskvällen slog de nog sitt egna rekord. Då fick vi fyra personer en egen stor hallonparfaittårta. Så otroligt lyxigt. Och det var hotellfrukost varje morgon. Och man åt nästan hela tiden. Det var en hel del fika.

Men vi åt inte bara, vi skrev förstås också. Men inte bara det. Vi hade en del kringaktiviteter också. Till exempel; pooleftermiddag när vi fick göra ansiktsmask på varandra (som vår lärare hade gjort själv av helt natruliga saker som finns i köket) och under fredagkvällen hade vi kreativ verkstad. Då fick vi lära oss att göra en egen bok, alltså inte innehållet utan själva boken. Det var klistra, klippa, limma, skriva och låta kreativeten flöda som gällde. Det var otroligt skoj och vi var många som helst inte ville sluta utan hade kunnat sitta kvar hela natten. Men nu har vi gjort oss vår första egna bok. Jag gjorde ett fotoalbum till resebilder.

Varje morgon tog jag också en promenad. Jag mår så bra av det och njuter när det finns möjlighet. Men före jobbet orkar man inte, då skulle jag få gå upp ultratidigt och jag är tillräckligt trött som det är. Men det var så härligt att vandra längs älven och rensa hjärnan lite.  

Innan jag åkte hem på söndagen var jag på BB också. En vän hade nämligen fått sitt andra barn bara några dagar tidigare. Och det var det minsta jag har sett. Att någon kan ha så små händer. Hon var visserligen för tidigt född och var liten, men inte mycket mindre än en "normalstor bebis". Det var riktigt bra timing att hon råkade föddas just när jag var i stan. Nu ska det bli spännande att se henne växa upp.

Dagens Umeåväder: Sol och + 15 grader

Nu är en ny höst här. Men att jag har ett nytt liv och en helt ny stil är nog att överdriva lite. Men med hösten kommer ändå en känsla av att nu börjar det om på nytt - på gott och ont. Jag, och många med mig tror jag, får också en vilja att förändra sig själv och göra en nystart. Så det har jag gjort.

Så här har jag förändrat mig:

1. Jag har klippt mig (se bilden nedan). Känns väldigt ovant att håret som hade hunnit bli väldigt långt är borta. Men det var så slitet så det var verkligen i behov av en rejäl klippning.

2. Jag har också köpt ny rengöringskräm och ny dagkräm, så det känns som att även hyn har fått en nytändning och mår bättre. Märket, Dr Hauschka, är dessutom helt ekologiskt, vilket känns bra.

3. Jag har köpt nya höststövlar eftersom de gamla hade börjat läcka in i och dessutom var allt annat än fotvänliga.  

4. Jag har köpt lite nya kläder. Men det är inte många plagg för vid det här laget  insåg jag att det var dags att hålla i pengarna så att jag har råd att betala alla "roliga" räkningar som försäkringar, a-kasseavgift och  avbetalning på CSN.

Det här har jag planer på att börja med också.

1. Äta mindre godis och snabba kolhydrater. Jag är ofta disciplinerad när jag bestämmer mig för något. Men när det gäller att minska på chokladätandet är det svårt. Någon som har något tips?

2. Börja ta lunchpromenader. Jag blir ofta så himla trött på eftermiddagen och lite frisk luft kanske kan ge mig ny energi. Dessutom blir det bra motion när man inte alltid hinner röra sig så mycket på kvällarna. Med en timmes lunchrast hinner jag med en promenad utan stress.

Så mot nya mål, vänner!

Dagens Umeåväder: Sol och + 18 grader

Förra veckan, torsdag till lördagkväll, var jag och min kusin Amanda på ridsemester. Det var helt fantastiska dagar! Vi gick upp vid femtiden på torsdagsmorgonen och tog bussen till Ammarnäs. När vi kom fram så började det med lunch på Wärdshuset. Sedan fick vi våra hästar och fick lära oss hur man packar och sätter på packrullarna på hästarna. Det var en konst som inte var helt enkelt för att få den rakt över hästryggen.

Jag fick Rottlur. Han var en jättetrevlig pigg islandshäst. Vi trivdes väldigt bra ihop. Töltade mjukt och fnt men hade lättare för att hamna i passgång (flygande pass) som inte alls var mjukt och fint. Vi var båda två av den åsikten att det är roligare ju fortare det går. Men tyvärr går det inte att rida så fort i de steniga fjällen. Så vi skrittade mest och njöt av det underbara landskapet och kände hur lugnet spred sig. Vardagen var väldigt långt bort och det kändes så skönt. Vi befann oss i en helt annan värld.

Första dagen red vi till Tjaskal, som låg strax nedanför trädgränsen (men bilden är från dagen efter när vi hade kommit upp ovanför trädgränsen). Här bodde vi i stuga fast utan el, rinnande vatten och värme. Vi var rejält hungriga när vi kom fram och all mat (vi åt mat från fjället under hela resan; älg, ren och öring) smakade så fantastiskt bra. Så är det ju alltid när man varit ute en hel dag.

Vi var totalt fyra tjejer som var med på turen. På fredagsmorgonen väckte hon oss klockan åtta för att äta en rejäl havregrynsfrukost och egenbakade tunnbröd. Den här vackra vyn mötte oss när vi gick ut för att borsta tänderna i morgonkylan. På marken syntes spår efter att det hade varit frost under natten och på taket till stugan låg till och med lite snö.

Ganska snart var hästarna redo igen och vi red iväg mot dagens mål, Skeble.

Vid hade gjort lunchmackor på morgonen som vi stannade och åt längs vägen. Det var ett fantastiskt ställe vid en sjö. Vi tog det lugnt och låg ner en stund och bara njöt av solen.

Den här sjön tittade vi på under lunchpausen. Väldigt rogivande.

Under turen hade vi med oss en lös häst, Nös. Hon var reserv i fall någon av de andra hästarna skulle skada sig. Så blev det itne som tur var och Nös var nog jättenöjd med det. Hon fick springa fritt. Kunde beta var hon ville. Galoppera snabbt när hon ville det. Det såg så härligt ut.

Vi hade också med oss Tasse, vår ledares hund. En mycket social och pigg hund. Han sprang oavbrutet hela tiden och det var ganska många mil. Han försökte leka med den lösa hästen. Men hon tyckte inte det var lika kul att leka med den lille hunden. Tasse hade en vana som inte var lika trevlig. Han var expert på att döda och äta lemmlar.

Jag hade inte sett några lemmlar innan. Men nu vet jag att de ser ut om en guldhamster med svart fläckar på ryggen som ser ut som målarfärgs stänk ungefär. En del hade guldhamsterns guldröda färg och andra var mer beigevita. De var jättesöta. Men Tasse tog tyvärr död på dom och det var många per dag som han fångade. Ja, många per timme, rent av.

Framåt fredagseftermiddagen nådde vi fram till Skeble. Amanda hann knappt få av sin häst, Blesi, sadeln innan han började rulla sig. Hästarna blev ganska rejält svettiga eftersom vi red nästan hela dagen. Så alla tog chansen att rulla sig så fort de kunde när vi kom fram.

Efter att vi ätit tog vi fyra deltagare en promenad upp på den närmaste toppen. Utsikten var vacker. Det var mycket vatten åt alla håll. Det är tydligen ett av de bästa fiskevattnen i Sverige. Det finns enormt stora öringar och rödingar här, berättade vår ledare. Så det går en del fisketurer dit också. Men i fjällsjöarna får man inte fiska för mycket, det är stränga bestämmelser, så vem som helst kan inte ta sig dit.

Här i Skeble bodde vi i en hederlig kåta. Maten lagades över en öppen eld i mitten. Det var rejält kallt på natten. Det hade kunnat vara ännu värre, jag är ju inte så frusen och klarade mig bra. Men jag måste erkänna att det var ganska kallt. Vi deltagare låg ganska nära varandra för att ta del av varandras värme.

På lördagen red vi hela vägen tillbaks till Fjällhästens logi i Ammarnäs. Vi tog en hel del pauser; för att vi eller hästarna behövde dricka i någon kall fjällsjö, för att kissa eller bara för att vila oss en kort stund.

Vi var rejält trötta när vi kom fram till Ammarnäs. Vi skrittade mest eftersom det är så stenigt i fjällen. Men det är ändå ansträngande att vara i gång en hel dag så. Dessutom blåste det något enormt innan vi kom ner i skogen igen. Händerna var rejält kalla trots tjocka vantar. Men övriga kroppen frös jag inte om; långkalsonger, tre tröjor, jacka, mössa och hjälm gjorde susen.

På lördagskvällen hade vi avslutningsmiddag på Ammarnäs Wärdshus. Det var fantastisk mat och så mycket! Vi fick röding med potatismos till huvudrätt. Till efterrätt var det vaniljglass och hjortron.

Vi hade underbara dagar och på bussresan hem pratade vi om att göra en liknande resa fast i andra svenska eller norska fjäll. Om ni blir lockade av att resa iväg så kolla in Fjällhästens hemsida:  

http://www.fjallhasten.com/se

Jag kan absolut rekommendera att resa med dem. Allt var väldigt välplanerat, god mat, trevlig ledare, pigga hästar som hade ett jättebra liv i stora hagar och enormt vackert landskap i Vindelfjällen. Dessutom såg vi en hel del djur, både ren, fjällvråk, örn, ripa och ljungpipare bland annat. Och så lemmlar då. Döda lemmlar.

Dagens Umeåväder: Sol och + 19 grader