Hej,

Nu var det länge sedan som jag skrev något här. Det har varit fullt upp. Avslutning på fotokursen med utställning. Jag var och fotade på Bakfickan; ett ställe dit före detta missbrukare kan komma och få gratis frukost och hjälp med olika saker när de är på väg att ordna upp sitt liv.

Dessutom närmar det sig slutet på de tre andra kurserna; arbetsrätt, kretivt skrivande och att skriva för nätet. Till det tillkommer en del möten och journalistiken. Så det har inte varit många dagar ledigt. Så jag kan inte berätta om något spännande som skett. Livet rullar på helt enkelt. Men jag försöker att ta mig tid för yogan och meditationen som får mig att må så himla bra. Framförallt meditationen; jag är som en ny människa när jag går ut från lokalen efter fikat med de andra deltagarna.

När det gäller våren så känns det som att den har stannat upp. Igår gick folk i mössa och tjocka vantar igen. Men vissa dagar (som i helgen) kan det vara riktigt varmt och skönt). Jag har sett små videkissar och skilla på några ställen. Jo, igår såg förresten till och med påskliljeknoppar. Så det finns tecken på att det snart är vår på riktigt här också. Uteserveringarna har kommit fram och i stan finns blommor i krukor överallt. Det är ju riktiga vårtecken.

Ha det jättebra. Ta hand om dig.

Kram

Dagens Umeåväder: sol och + 15 grader

Nu är det vår. I alla fall vissa dagar. Idag gick jag förbi en slänt md tussilago. De lyser som små solar. Det var de första tussilago som jag såg i år. Men en kompis hade sett vitsippor till och med. Men tussilagona var det enda som påminde om våren idag. Jag trodde när jag kom ut att höststormarna var ovanligt tidiga i år. Det regnade småspik och blåste enormt. Men jag förstod sedan att det bara var den lätta vårbrisen som smekte min kind med sina huggtänder.

Ibland känns det som att man är betydligt längre norrut. Isflaken flyter omkring i älven och det är så vackert och ger nästan en artisk känsla. Men E4 med alla lastbilar som bullrar förbi förstör den känslan ganska mycket. Men vackert är det. Här om dagen var det några killar som hade fått för sig med att vara först med att bada i älven i år. Jo, isen hade gått upp på sina ställen. Men de bestämde sig för en lite ovanlig metod. De hoppade från E4-bron och ner i älven. Folk som åkta förbi trodde att det var självmordsförsök och ringde till polisen. När polisen kom fram stod killarna och torkade sig vid älvkanten. Polisen som uttalade sig i tidningen hade en klockren kommentar om killarnas sätt att ta ett vårbad på:

- Det var ju måttligt begåvat.

Det bästa med våren är att det är ljust så länge. Vid niotiden på kvällen börjar solen att gå ner. Vid tiotiden häromkvällen tog jag den här bilden och då var det inte helt svart med andra ord. Härligt.

I övrigt så handlar det mesta om Björklöven i Umeå. När konkursbeslutet kom i onsdags så sörjde hela Umeå. I alla fall nästan. Sida efter sida i tidningarna har fyllts av det här; gråtande supportrar, den katastrofala ekonomin och teorier kring vad som händer nu. Något positivt finns ändå i det hela: vk.se fick besöksrekord på sidan.

I lördags var jag på Jonas Gardell. Jag gillar den mannen skarpt. Han är en mästare på växla mellan supersorgliga allvarliga ämnen till ett skämt om något helt annat. Jag gillar hans underliggande tankar om livet. I föreställningen fanns det med en del som jag har hört innan, men jag gillar verkligen den. Han berättade historien om tomaten som bli överkörd. Ni vet: " Två tomater går på en väg. Då kommer det en bil och kör över den ena tomaten. Då säger den andra: kom ketchup så går vi". Jonas Gardell menar att det är en jättefin berättelse. Tomaten, som inte blev överkörd, stannar kvar och ser till att hans vän itne blir liggande kvar. Tomaten inser att alla är bra att ha. Både tomater och ketchup behövs, de är bra vid olika tillfällen. Så är det också med oss människor; alla gör någon nytta: långa - korta, maratonlöpare - förlamade, smarta och sådana med intelligenshandikapp. Alla har vi någon uppgift. Jag tycker att det är så fint och så sant.

Nu har jag bestämt mig. Det finns något i norrland som tilltalar min själ. Det är hela atmosfären här som får mig att må bra. Så jag blir kvar. Jag har bestämt mig för att bli norrlänning på riktigt. Om jag nu kan kalla mig norrlänning på riktigt när jag är född och uppväxt i Västergötland. Men jag är norrlänning i själv och hjärta. Jag kan bo kvar i lägenheten med närheten till älven, fortsätta på meditationen med de härliga människorna som jag lärt känna och njuta av ett stort kulturutbud i en stad som ständigt utvecklas. Jag har fått sommarvikariat på Västerbottens-Kuriren och livet efter det får vi se. Men jag är inte oroig för framtiden. Det löser sig. Det gör det alltid. Även om man i vissa stunder har svårt att se det.

Vad är det då som gör att jag älskar norrland så mycket?

Fjällen

Älvarna

Samerna och renarna

Snön

Att sitta vid en eld med fina vänner och grilla korv.

Och mycket mycket mer.

Men jag saknar er alla fantastiska människor som jag lärt känna i södra Sverige. Men jag kommer och hälsar på så fort jag kan. Och ni är alltid välkomna hit!

Dagens Umeåväder: + 3 grader, molnigt och blåsigt. I morse snöade det.

I helgen har jag gjort något fantastiskt. Jag har varit på retreat. 48 timmar utan att prata, utan telefon, dator, tv, radio och dagstidningar. Det var så skönt. Vi var en grupp på 17 personer och det blev en stark gemenskap trots att vi i princip bara presenterade oss för varandra och sedan gick in i tystnaden. Vi har ägnat oss åt att meditera och måla Iotakors. Det sistnämnda, Iotakors, är ett meditationskors. Vi deltagare fick korsen på papper och skulle sedan bara fylla i olika färger. Alla färger betyder olika saker t.ex är rött - kärlekens färg och gult -är värdets / självkänslans färg. När vi fyllde i färgerna skulle vi "vara i färgen" och se vårt eget liv utifrån färgen. Det låter flummigt men det var jättenyttigt och jag kom till flera insikter kring mig själv och mitt liv.

Meditationen var inne i ett litet träkapell som påminde om en kåta i formen. Det var jättecharmigt. Jag tycker alltid att små kapell och kyrkor känns mer äkta än stora vräkiga domkyrkor.

Vi bodde på Munvikens lägergård som ligger mellan Umeå och Skellefteå. Jag fick ett hörnrum, vilket innebar att jag hade utsikt över havet. Bättre kan det knappast bli. 

Även i matsalen (med jättegod mat) hade vi en magnifik utsikt över havet. Där, i tystnaden, när man såg ut över havet så rann stressen bort. Det var som att befinna sig i en helt annan värld.

Mitt på dagen, både lördag och söndag, hade vi några timmar för oss själva. Vi kunde läsa en bok eller ta en promenad eller göra vad vi ville helt enkelt. Jag tog promenader och kollade in omgivningarna. Tyvärr gick det inte att gå vid stranden. Det var på tok för mycket snö för det. Under lördagen var hela världen vit; snö, is och vit himmel. Det var något lugnande över det.

På min lördagspromenad gick jag förbi den här stugan som förmodligen har varit kvarn en gång i tiden. Den låg mitt emellan två åar och någa hundra meter bort låg havet. Tala om härligt läge.  

Men på söndagen var det sol, klarblå himmel och riktigt varmt. Det var förstås jättehärligt. Då såg man på allvar hur vackert det var i Munkviken.

Till alla som har funderat på att åka på retreat och lämna vardagen för en stund; gör det. Energin återvänder och du hinner tänka klat tankarna som kommer utan att något stör. Ja, det var helt underbart.

Ha det bra allihop.

Dagens Umeåväder: Sol och + 14 grader  

Igår, under påskdagen, fick vi här i Umeå en smak av våren. Sol och 14 grader varmt. Det var nästan så att jag trodde att termometern hade ordnat sitt egna lilla aprilskämt. Vi har ju knappt haft plusgrader tidigare. Men nu slog våren till ordentligt. För en dag. Med ens började snön att smälta, på sina ställen kunde man till och med se att det fanns en trottoar inne vid kanten (se bilden nedan; det är en mycket ovanlig syn i Umeå idag). Jag såg till och med små små knoppar på några av träden. Ja, det var härligt. Jag passade på att suga i mig av ljuset, värmen och D-vitamin.

De här träden trodde jag hade börjat slå ut när jag först såg dem. Men det visade sig att grenarna var gröna istället för bruna. Lurad. Men det gav ändå en försmak av vad som komma skall. I mitt huvud sjöng Louis Armstrong "what a wonderful world".

Idag var det det vanliga vädret igen, mulet och några plusgrader. Jag försökte mig på att gå lite i skogen. Men det är omöjligt. Usch, vad denna tiden är trist. Snön varken bär eller brister. Man tar ett försiktigt steg; jo då, det håller nog. Nej då. Plötsligt sjunker man ner med ena benet till knäna. Irriterad tar man sig upp för att i nästa steg sjunka ner till midjan. Ja, det är bara att konstatera man får gå på gatorna och trängas med bilarna ett tag. I alla fall tills trottoarerna har smält fram och snön i skogen börjar smälta undan så att det går att ta sig fram på stigarna igen.

Ha en fortsatt bra påsk.

Dagens Umeåväder: + 5 grader och molnigt.

Det här är något av det charmigaste jag har sett på länge. Missade ni "Så ska det låta" förra veckan så kolla in det här klippet på Timo Räisänen och Måns Jälevik.

http://www.youtube.com/watch?v=WKWuj943sMg

Hej,

Nu var det länge sedan som jag bloggade. Har varit fullt upp. Förra veckan började kursen i arbetsrätt. Det är jätteintressant. Men det betyder att jag läser fyra kurser just nu (kreativt skrivande, att skriva för nätet, foto och arbetsrätt) och då har man fullt upp. Men det är bara arbetsrätt som är på heltid så det är inte så farligt som det låter.

För att kompensera det stressiga livet har jag börjat på meditation igen. Det är kyrkan som håller i det och kyrkan är en oerhört bra lokal för just meditation. Det är ett naturligt lugn där. Jag gick på meditation i kyrkan i Strömstad när jag bodde där för fem år sedan och har tänkt att jag skulle vilja ta upp det igen. Jag minns hur jag halvsprang uppför backen från redaktionen till kyrkan. Jag kom alltid med andan i halsen i sista stund och stressen var hög eftersom det precis varit deadline för dagens texter. Men när jag gick ut från kyrkan efter meditationen var jag som en ny människa. Så när jag upptäckte att det fanns här i Umeå så bestämde jag mig för att testa det. Och det känns lika lugnande och lika skönt här. Men jag har försökt att meditera hemma någon gång och det fungerar inte alls. Jag måste vara någon annanstans för att koppla bort alla vardagssaker.

Nu är jag helledig tre dagar under påsken och har tänkt att jag inte ska ägna mig åt pluggande alls. Jag ska samla energi till det som kommer i april; mycket seminarier och inlämningar. Idag, på påskafton, började jag dagen med att packa ned frukosten i ryggsäcken och gå ner till Bölesholmarna. Jag satte mig vid grillplatsen längst ut vid udden, packade upp min jordgubbsyoghurt, tunnbrödsrullen, ägget och den rykande varma chokladen. Sedan åt jag min frukost och tittade ut på dimman över Umeälven. Det är så skönt att äta ute. Jag har börjat att göra det då och då när jag har tid. Och vädret spelar faktiskt ingen roll alls. Det är klart toksnöar det eller ösregnar det så är det väll inte lika mysigt. Men det fungerar ändå.

Egentligen skulle jag förstås vilja fara till fjälls. Umeå är nästan öde just nu för alla drar iväg över påsken för att köra skoter och grilla korv och mashmallows i fjällen. Åh, vad mitt hjärta längtar efter de stora vita vidderna. Men man får göra det bästa av situationen och jag kunde ju faktiskt också dricka varm choklad ute i naturen även om det inte finns några fjäll i närheten. Så passa på att njuta av naturen i din närhet, var du än är.

Nu ska jag gå till affären och fylla på mitt matförråd. Ska nog köpa ett påskägg också. Det är ju bara påsk en gång om året trots allt.

Glad påsk!

Dagens Umeåväder: + 2 grader och molnigt.

Man vet inte om man ska skratta eller gråta ibland. Den senaste veckan har det varit två sådana tillfällen. Igår läste jag en ledarartikel i Expressen. Rubriken var: "pensionärer är inga förlorare". Ledarredaktören menade att pensionärer i Sverige inte har dåligt med pengar. Och det hade kanske varit en okej slutsats om man jämfört med de fattiga i afrika som inte har mat för dagen. Men så var det inte. Ledarredaktören har hittat statistik som säger att den genomsnittlige pensionären, 65-74 år, har 1,4 miljoner kronor i tillgångar. Vad är tillgångar i det här fallet? Hus, bil och lite till? Ja, en del kanske kommer upp i det. Men det går ju inte att blunda för undersökningar som säger att allt fler pensionärer lever i fattigdom. Att leva i fattigdom innebär alltså att man inte har pengar så att man klarar  grundutgifterna för mat, hyra, kläder med mera.

I alla fall så jämför ledarredaktören pensionärernas 1,4 miljoner i tillgångar med ungdomar, 20-29 år. I ungdomsgruppen är de genomsnittliga tillgångarna på 157 000 kronor. Ja, men det är väll självklart. Många pluggar - ingen blir rik på CSN. En hel del bor till och med hemma. Få har hus. Det är ju inte riktigt en rättvis jämförelse. Men det slutar inte här. Så här står det i ledaren:

"De som är pensionärer idag har en betydligt bättre pension än vad kommande generationer någonsin kommer att få. Dagens 20-åringar kommer att tvingas jobba tills de är 68 år och två månader om de ska komma upp i samma nivå som de som är födda 1930 fick när de gick i pension vid 65 års ålder. "

Så bara för att det kommer att bli ännu sämre så ska man inte kämpa för de som har det dåligt ställt? Personen menade att det är helt galet att sänka skatten på pensionärer. Det är ju där man kan dra in mycket pengar, menar hon. Ja, som sagt, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Sedan har vi en annan sak. Israel och USA. Israel storsatsar tydligen på atomteknik enligt artikel från TT-AFP. Det står att det är fastställt att Israel har atomreaktorer. Med största sannolikhet så används Dimonaverket för att producera kärnvapen står det. Men Israel själva menar att atomreaktorerna är ett arbete för freden i mellanöstern. Israels infrastrukturminister berättade på en konferens i Paris, för cirka en vecka sedan, att det ska byggas en atomreaktor i Negevöknen. Den ska producera el och tanken är att Israel även ska sälja elen till grannländerna. Tanken var att bidra till bättre relationer mellan länderna.

- Målet med vår kärnenergi är att främja fred, sade han.

Det mest förvånande är ju att USA stöttar detta. USA har ju annars gått rätt in i länder som har kärnvapen och startat krig. Men här står USA bredvid och pratar om att det kan bidra till fred. Trots att det misstänks att Israel producerar kränvapen. Som sagt man vet inte om man ska skratta eller gråta.