Hej,

Nu är jag tillbaks i Umeå. Jobbar på dagarna och försöker att packa upp allt från min inlandssommar på kvällarna. Så det har inte hunnit hända så mycket roligt att berätta om än. Så vi går tillbaks i tiden eftersom jag som vanligt ligger lite efter verkligheten här på bloggen.

Helgen för två veckor sedan var Robins syster, hennes sambo och två söner på besök i Joesjö. Så det var fullt upp.

   På lördagen var i ute och plockade kantareller. Här har William hittat ett fint exemplar.

   Det var så varmt och fint. Annars har det börjat kännas i fjällvärlden att hösten verkligen är på väg på allvar. Christoffer hoppade från ett av träden.

   Jag önskar att jag hade samma energi som Christoffer och William.

   Här sitter Robin, Marie och Pär och väntar på att laxen ska grillas klart.

På kvällen var det fest för hela familjen på gården, alltså jag och Robin, svärmor, svärfar, Robin syster med familj och hans bror med familj. Det bjöds på surströmming bland annat. Men så mycket norrlänning har jag inte blivit ännu att jag vågademig på att smaka. Men detfanns både kyckling och lax också så det var inga problem.

   Det är så fint i Joesjö. Här är Robins fina lilla hus.

   På söndagen åkte jag med en sväng till Robins jobb. Då var det renar på vägen. Jag tycker att de är så otroligt vackra.

   Och på Krutfjället var det lika vackert som alltid.

   Krutfjället igen.

Dagens Umeåväder: + 20 grader, regn i morse, molnigt sedan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...