Mitt i all kris finns ändå några ljuspunkter också. VM-guld i skidskytte till exempel. Och att Greys Anatomy har säsongspremiär i kväll.

En annan sak som har glatt mig de senaste dagarna är Dagens Nyheter. Ja, jag trodde inte att jag skulle gå så långt att jag tyckte att den blev kul och intressant. Innan har jag tyckt att den har varit för stockholmsorienterad. Ja, det är den ju. Men ändå bra. Jag har den gratis i en månad. Det var ett erbjudande som jag fick. I samma stund som jag tackat ja insåg jag vad jag hade gjort. Tidningsberget i lägenheten kommer att växa till oanade höjder. Aaaahhhh.

Fast sagt och gjort. Nu dimper den ner på hallmattan varje morgon. Jag brukar inte hinna så långt på morgonen eftersom jag ska läsa vad mina kollegor har skrivit på vår Vaggeryd/Skillingarydssida samt titta på nyheterna på tv också. Så det brukar bli de första sidorna i DN bara. Där finns ledarsidorna. Jag har aldrig intresserat mig för ledarna i en tidning. Inte förrän nu. I går skrev en av ledarskribenterna om hur svenska staten har behandlat samerna genom tiderna med tvångsförflyttning, stjäla deras mark, tvångssterilisera dem med mera. Journalisten menade att ett sådant svek går aldrig någonsin att förlåta och det går aldrig att förklara bort eftersom det är lagbrott. Men samtidigt så går det aldrig att ge tillbaks marken till samerna idag. Då skulle det finnas risk för inbördeskrig i norrland. De nuvarande markägarna skulle bli rosenrasande. Det skulle bli ett svensk Palestina-Israel. En oerhört intressant ledare. Mer sådant åt folket. Det är viktigt att det kommer ut information om vad svenska staten faktiskt har gjort mot samerna genom historien.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...