Så var det då dags att bestiga Prinskullen. Det var en rejäl stigning på runt tre kilometer. Jag gick samma stig som Carl von Linné lär ha gått när han gjorde sin resa genom norrland. Det var också här, sägs det, som han blev så fascinerad av fjällvärlden och dess flora.  

Benen skakade när jag kom upp ur skogen och ut på kalfjället. Det var länge sedan som de har behövt anstränga sig så. Men när jag kom upp var det värt allt besvär. Vilken vacker utsikt, trots molnen, och vilken härlig känsla. Här står jag mitt på fjället i norra norrland. Det var som om något inom mig började leva igen, något som hade varit dött länge.

Namnet Prinskullen sägs komma av att Karl XV (tror att det var han) besökte fjället och när de kom tillbaks ner lär han ha ramlat i forsen. Hans betjänt drog upp honom. Som tack fick betjänten en ståtlig villa i Stockholm som döptes till "Villa Kvikkjokk". Huset finns tydligen kvar.

Jag kom till Kvikkjokk fjällstation vid fem i fredags eftermiddag. Då trängdes jag med alla andra som kommit med bussen eller hade avslutat sina fjällvandringar och nu skulel ha ett rum över natten. Så fort jag lämnat av grejerna på rummet så gav jag mig ut och kollade in närområdet. Jag hörde direkt den där låten i huvudet: "det är så hälsosamt och stärkande i fjällen" och det är det verkligen. Fjällluften ger ro. Jag har varit långt från tv och datorer. Dagstidningarna var flera dagar gamla. Men det var befriande att vara långt från allt informationsflöde som i vanliga fall kastas över en hela tiden.

Lördagen var min första heldag. Jag bestämde mig för att ta mig upp på Prinskullen. Det började med en kort båttur. Här ser ni båten som körde fjällvandrare kors och tvärs. Chauffören var en rolig prick. Han hade testat på det mesta under sina många år i Kvikkjokk. Ett år när skaren var extra hård uppe på glaciärerna så hade han cyklat därifrån och ner för fjället.

- Hade du hjälm? (Det var en av passagerarna som frågade).

- Hjälm? Nej, sånt är farligt. Då kan man slå sig, blev svaret.

Ja, han var en originell prick men mycket kunnig.  Han kunde allt om fjällvärlden och visste senaste forskning kring varje liten partikel. Så det var väldigt intressant att lyssna på honom. Han frågade om vi ville åka en extra tur så kunde han visa lite. Och det blev en nätt tur på några timmar. Men det var fantastiskt att få se hela deltasystemet kring Kvikkjokk. Vissa områden jämfördes tydligen utseendemässigt med vissa områden i Amazonas. Och det kändes verkligen som att vara utomlands.

Det fanns mycket metangas på botten. Han stötte till med åran och stora bubblor kom upp. Björn, vår båtchaufför, tände också eld ovanför ytan och visade hur metangasen gjorde att tändstickan flammade upp. Det var häftigt att se. På vissa ställen var vattnet alldeles grönt, som om det vore fullt med diskmedel, i vattnet. Det berodde på glaciärerna som smälter och tar med sig mineraler och liknande från stenar och grus på sin väg ner från fjället.

Senare under dagen berättar jag mer om mina underbara dagar i fjällen kring Kvikkjokk.

Nu har jag flyttat in i Umeå. Jag bor i min lilla etta på Bölevägen och detta är min värld just nu. Jag har inte hunnit packa upp än eller kolla in stan. Men det ska jag ägna mig åt idag. I går hann jag bara handla mat och gå ner och kolla in solnedgången vid älven. Så här vackert var det där i går kväll. Det tar bara några minuter att gå ned till älven och sedan är det gång/cykelbro rakt över och sedan är man snart i stan.

Jag har haft helt fantastiska dagar i Kvikkjokk och bestigit tre olika toppar. Jag ska lägga ut bilder och berätta allt om mina underbara semesterdagar. Det kommer. Jag lovar att ni ska få följa med in till mig också och se hur jag bor. Det kommer också.

Så här kommer en hälsning från Västerbotten.

Nu är det bara några timmar kvar. Eller snarare närmare ett dygn. Men nu är det snart dax. Japp, i morgon sätter jag mig på nattåget som ska ta mig till norrland och mitt nyta liv.

Veckan har bestått av att packa. Jag har varit på bussgods och skickat i väg flera kartonger och väskor. Det var billigare än jag hade trott. Det kan varmt rekommenderas om någon av er har tänkt att skicak ganska mycket grejer någonstans.

I kväll har jag packat ihop det som jag ska ha med mig på tåget och det som jag behöver i början. Det blev ganska mycket det också. Men det fick plats på något konstigt sätt. Men jag undrade länge hur det här skulle gå ihop. Men med god vilja går det mesta. Nu ska jag bara lyckas dra med mig packningen på tåget också. Jag vet hur små rummen på nattågen är. Så det ska bli intressant med så mycket packning. Jag hoppas att inte alla har lika mycket grejer med sig.

Jag åker inte direkt till Umeå och min nya lägenhet. Först åker jag till Kvikkjokk för att ta dagsturer på fjället i några dagar. Lite norrlandssemester alltså. Det gäller att passa på när man är lite ledig innan pluggandet börjar. Jag ska andas in den härliga fjällluften och hoppas få en massa ny välbehövlig energi. Jag ska ägna mig åt att bara vara och njuta av att inte ha några måsten. På tisdagkväll kommer jag till Umeå. Tills dess kommer datorn förmodligen att vara nerpackad. Men då lovar jag att berätta mer om allt som hänt.

Kram på er allihop och hoppas att ni får en lika inspirerande höst som jag tror att jag kommer att få.

I dag har min syster flyttat hemifrån. Så vi sade hejdå i morse. Hon ska börja på hundgymnasium i Karlstad. Så i dag packade de bilen full och hon ska bo 30 mil från mamma och pappa. Lite konstigt. Det blir en konstig sista vecka här nere i söder utan syrran. Men hon kommer att få det jättebra. Hon får hålla på med sitt största intresse på skoltid; hundar. Men hennes bushund är kvar här hos mig. Han får inte vara med i skolan förrän nästa vecka.

Så i helgen är jag hundvakt. Alla tre hundarna är här. Så det blir mycket promenader i skogen i helgen. Härligt. Och nästa vecka är det dags för mig att lämna Dalstorp och flytta till norrland. Jag ser verkligen fram emot det.

I kväll var vi på Daftö camping och såg på utomhusteatern "Emil i Lönneberga". Var så härlig. Skådespelarna var jätteduktiga. Alfred blev snabbt min favorit. Han hade utstrålning och sjöng jättebra. Han spelades av Dag Brandth som tydligen varit med i många musikaler tidigare, bland annat Les Miserables och Little Shop of Horrors. Jag har inte hört talas om honom tidigare men nu ska jag hålla ögonen öppna.

Därefter var det direkt hem till släkten. Moster hade lagat räkpaj med ananaspaj till efterrätt. Var jättegott.

I morgon åker vi hem igen. Tyvärr. Jag älskar livet här vid skärgården och vill inte alls åka hem. Men man måste ju åka hem för att kunna kom hit igen. Och vi kunde inte ha fått en bättre avslutning på våra dagar här i Strömstad.

I dag kom sommaren tillbaks. I alla fall här i Strömstad. Det har varit en helt fantastisk dag. Vi har varit ute med båten. Titanic II tog oss säkert fram genom bohusläns skärgård (men så finns det inga isberg här heller). Vi stannade på Trollön och låg där hela eftermiddagen och solade. Var helt fantastiskt. Livet kan inte vara så mycket bättre än när man ligger på en klippa i bohuslän och ser havet och alla de andra småöarna runt omkring. Då trivs jag.

Närvi åkte till Strömstad var det ju stekhett. Vi höll på att bli kokta levande i bilen. Men när vi väl kommit fram till Strömstad så var det molniga och regniga vädret tillbaks. Typiskt. Kunde det inte ha varit tvärtom?

Men vi har shoppat och det är aldrig fel. Först i Nordby och igår var vi inne i stan. Amanda och Jennie ser glada ut, på bilden, trots vädret. Men det gör man när man hittar bra reafynd. Jag köpte bland annat ett par bra jeans för halva priset.  Vi avslutade dagen i stan med glass och då vräkte regnet ner. Jag och Amanda gjorde sten, sax och påse om vem som skulle hämta bilen i andra änden av stan. Jag förlorade förstås. Men sånt är livet. Och just när jag gick så regnade det inte så mycket. Men det gjorde det senare på kvällen.

I går kväll brakade ovädret loss på riktigt. Det åskade och blixtrade som bara den. Det var lite jobbigt när vi skulle gå ut på toa på kvällen (I lillstugan, som vi bor i när vi är här, får man nämligen gå ut för att komma till toaletten). Men det var bara att ta tjuren vid hornen när det började bli kris. Och när vi hittade ett paraply, som kusinen lämnat här en gång, så var ju alla problem ur världen. Det blinkade rejält i ljuset några gånger så vi (jag och syrran) tände ljus här i stugan och hade riktig mysstämning. Sedan lade vi oss på våra madrasser i sovrummet och tittade på film i datorn. Twilight var det som vi började att se, riktigt bra faktiskt. Vi såg bara halva filmen för sedan blev jag trött och behövde sova (ja, det var ju inte så otippat eftersom jag väldigt få gånger har hållit mig vaken genom en hel film). Ska se resten av filmen nu i kväll.