- Varför är kaniner så många? För att de har så kul. Varför har de så kul, då? Jo, för att de är så många?

Så inledde Tomas Di Leva sin föreläsning i Umeå idag. Det var på framtidsmässan, där olika universitet och andra utbildningsställen visade upp sig. Gymnasietjejerna pep av skratt över Di Levas skämt om kaninernas parningsintresse. De kunde knappt sluta skratta på hela timmen, så generande men samtidigt roligt tyckte de att det var.

Det var väll inte det jag tänkte på mest. Nej, det var hans kärleksbudskap. Han säger så enkla och självklara saker, men många har glömt bort det i nutidens stressade värld. Han pratade bland annat om att leva i nuet.

- Gårdagen kan som bäst ge oss fina minnen och bra erfarenheter. Men igår kommer aldrig tillbaks. Det är nu, idag, vi lever. Framtiden är ännu bara en dröm.

Han uppmanade alla att ta tag i sina drömmar och inte tänka "det kan jag göra sedan". Vi vet trots allt inget om hur sedan blir, då kanske chansen har gått oss förbi.

Han pratade också om meditation. Genom att andas rätt och komma ner i varv så kan vi få tankarna att klarna och plötsligt har vi ett svar på våra bekymmer. Han sjöng också några låtar. "Vem ska vi tro på" framfördes till gitarr. Och den låten är väll mer aktuell än någonsin. En del säger att klimatet på jorden kommer att ändras drastiskt. Andra säger att ingenting har förändrats, väder och vind varierar naturligt lite fram och tillbaks. En del säger att det vore en fördel för Sverige att ha euro, andra säger att det vore väldigt dumt. En del säger att till slut tar alla krig slut och det blir ett paradis på jorden, andra säger att hela jorden kommer att sprängas och inget finns på Tellus mer. Ja, vem ska man tro på, tro på, tro på? Men vi kan nog inte göra så mycket mer än det Di Leva påpekar; leva i nuet och göra något fint av varje dag.

Vintern fortsätter att vara oerhört vacker. Det går inte annat än att njuta av nuet just nu.

Ungefär vart annat år blir jag sportintresserad. Det sammanfaller med vinter-OS, sommar-OS och fotbolls-VM. Vinter-OS är det roligaste. Det är ju trots allt roligare att se naturen klädd i snö än en trist friidrottsarena eller fotbollsplan. Men jag blir inte så galen så att jag sitter uppe dygnet runt och ser varenda liten udda gren. Jag har inte heller ork att se något där inga svenskar är med. Nej, lagom dos av OS är bäst. Men jag måste ändå erkänna att några andra program har jag inte sett sedan OS började, så kvällarna är inbokade för sport. Och på dagarna går jag in och läser OS-bloggen på Västerbottens-Kuriren. De har en egen fotograf och reporter på plats. Inte dåligt för att vara en lokaltidning. Men å andra sidan är många av deltagarna från Västerbotten. De hade gjort ett väldigt fint bildspel från när Björn Ferry tog emot sin guldmedlaj med "du gamla, du fria" i bakgrunden. Riktigt högtidligt.

Det var ju helt fantastiskt att se norrlänningarna Charlotte Kalla och Björn Ferry krossa mållinjen för att ta sina guldmedaljer. Vilken glädje. Jag är så glad för deras skull. Västerbottens Folkblad skrev idag att Björn Ferry får en gata uppkallad efter sig hemma i Storuman. Det är en gata där han brukar träna mycket. På samma gata gifte han sig tydligen med Heidi Andersson (Armbryterskan från ensamheten). Två dagar i rad var det guldyra i Sverige. I medierna talades det om två stora kandidater till bragdguldet.

Men igår. Då hände det som inte fick hända. Anja Pärson råkade ut för sin värsta krasch någonsin i karriären. Silvret förlorade hon men det spelade nog inte så stor roll. Jag antar att hon är lättad bara över att vara vid liv och att inte ha blivit förlamad. Mina tankar gick till Thomas Fogdös olycka. Det var ju inte alls samma situation, men konsekvenserna blev mycket allvarliga. Det är bara att vara lättad över att det inte blev värre för Anja.

Sedan har vi ju alla skandaler. Anna-Carin Olofsson skickades iväg 14 sekunder för sent. Dödsolyckan i rodel. Många uråkningar igår dagens störtlopp som såg ut att ha kunnat bli allvarliga om oturen varit framme. Den kvinnliga längdskidåkaren som åkte ur, rätt ner för en brant och i en å, och skadade sig. Vore det för mycket begärt att ha skyddsnät på fler ställen? Det kan ju inte vara meningen att folk ska skada sig.

Igår, efter Anjas lopp, försökte jag att se finalen i sprinten. Men då somnade jag. Har en envis förkylning som varken bryter ut eller försvinner. Irriterande för man blir så himla trött.  Men då är det ju bra att det är OS på tv så att det blir lugna kvällar i alla fall.

Håll nu tummar och tår för alla svenskar, så kanske vi får fler medlajer.