Så här såg det ut vid det stora torget i Bergamo, piazza Vecchia, där två stora och fantastiskt vackra katedraler låg. Detta torg lär ha utsetts till världens vackraste torg. Det var en skön känsla att vara långt från blinkade neonskyltar och motorvägar. Bergamo var en bra plats för ett ögonblick av ro.

Jag har varit på en minisemester i Bergamo, i norra Italien. Det är en fantastisk liten stad vid foten av alperna. Vi bodde i Citta Alta, gamla stan. Det var som att kliva rätt in i medeltiden, alla byggnader var bevarade och inget nytt modernt förstörde känslan. Kyrklockorna lät som förr coh spred en speciell känsla närman traskade runt i de trånga gränderna.

 I går, fredag, tog vi bergsrälsbussen (eller vad man nu kallar den) rätt upp för berget. Där uppe var det fantastisk utsikt över hela staden (se bilden).

Vi har provsmakat polenta som är deras specialitet, i både dessertform och till mat. Det var helt okej, inte jättegott, men okej.

Det är så härligt att komma iväg och se något nytt. Det jobbiga är bara att komma hem igen. När jag kommer hem ser jag tvätten som borde vikas, golvet som borde dammsugas och börjar tänka på jobbet igen. Jag hade gärna stannat i Bergamo några dagar till. Men nu får jag se fram emot nästa resa som jag hoppas blir Jokkmokks marknad. Gott nytt resår på er!