Jag är inte som Lotta på Bråkmakargatan som kan allt. Det är mycket som jag skulle vilja lära mig och mycket som jag borde kunna. Men en sak som jag faktiskt kan är att tanka bilen. Jag insåg i dag vilken enorm konst det är att kunna fylla bilen med bensin.

Framför mig när jag skulle tanka idag stod en kvinna. Bilen var av en finare modell, såg ny ut, var rentvättad och glänste. Det var en mansbil så förmodligen hade hon lånat den av sin karl. Och tanka det var nog hans syssla egentligen. Redan innan tankningen började hade kvinnan stora problem. Hon skulle betala med sedlar. Det tog mer än fem minuter för henne att komma på hur sedlarna skulle in i apparaten. Sedan var det dags för det stora äventyret; att tanka. Det blev inte lättare av att hon hade ställt bilen en meter i från bensinpumpen. Den lätta lösningen att backa tillbaks bilen kom inte på tal. Hon försökte istället att dra och slita i slangen. Hon tycktes tro att det fungerade som på en dammsugare; om du drar lite till så rullas mer slangt ut. Men bensinpunpar fungerar ju inte riktigt så. På något sätt lyckades hon nog ändå få bensin i bilen.  Hur det gick till är ännu en gåta.

Jag är imponerad för hon lärde sig förmodligen något nytt idag och hon vågade ge sig in i en värld som för henne var helt okänd; att tanka en bil. Kanske borde alla ibland göra något som vi inte alls behärskar. Vi utvecklas som människor och ger samtidigt omgivningen ett gott skratt och sådana förlänger ju livet.  

Varför går det aldrig som man tänkt sig? Man borde ha vant sig vid det här laget. Men man vet aldrig när man kommer från jobbet. I dag såg det ut att bli en lugn dag. Jag kanske till och med kan komma iväg från jobbet lite tidigare tänkte jag på morgonen och tittade ut på gatan som badade i solsken.

Men som sagt jag borde ha lärt mig. Det kommer ALLTID något emellan. I dag fick jag bland annat åka ut på en ny skattjakt. Återigen brann det. Och åter igen så hittade jag inte branden. Men denna gången blev jag inte jagad av militärens stridsfordon i alla fall.

Eftersom jag trodde att jag skulle komma i väg i tid så bokade jag in ett body pumppass en halvtimme efter att jag slutar.

Jag kom i väg senare än väntat. Kör i ilfart för att hinna till passet. Byter om snabbare än den värsta superhjälten. Hinner inte till passet i tid. Då infinner sig den välbekanta känslan som bäst kan beskrivas med ett jaha och en suck.

Jag betalar 450 kronor i månaden för att stressa ihjäl mig för att hinna till pass som jag sällan hinner till. Varför?  Det är oekonomiskt!  För 450 kronor får jag ett terminskort, kanske till och med ett årskort, hos Gymmix. Nu när det är vår är jag dessutom hellre ute i skogen och motionerar. Så de där dyra passen borde jag bojkotta. Det trista är att när jag väl hinner i tid så gillar jag de där passen väldigt mycket. Och nästa gång så hinner jag nog i tid, säger en del av mig. Men realisten i mig hånskrattar åt sådana tankar.

Jag fick mail av en journalistkompis idag. Den mänskliga faktorn hade spelat honom och halva hans stad ett spratt. Han hade nämligen skrivit fel i en notis. Han hade skrivit att hudkliniken skulle ha öppet hus en viss dag och då fanns det möjlighet att komma dit och kolla om leverfläckarna kan vara hudcancer. Typ så. Det var bara att han skrev fel dag i notisen. Folk vallfärdade till sjukhuset för att få sina bruna fläckar bedömda. På sjukhuset blev de förstås tokiga eftersom halva stan satt i deras väntrum. Min vän fick veta att han levde om jag säger så. Men det är den mänskliga faktorn. Även vi journalister gör fel. Det sorgliga är att det kan drabba oskyldiga.

Jag gjorde en dundertabbe en gång. Jag skrev om Miss Sweden och hade en lång intervju med henne. Vi kom in på anorexia och hon påpekade hur viktigt det var att ta hand om sin kropp och inte svälta sig. Texten blev för lång och jag kortade ned den innan den gick i tryck. Ibland kortar man för mycket. I det här fallet skrev jag att tjejen inte tyckte att man skulle svälta sig. I nästa mening står det "hon gör det genom att träna". Ja, som ni förstår så blev det väldigt fel. Meningen som föll bort vara att det är viktigt att ta hand om sin kropp. Sådana här fel får inte uppstå men det gör dom i alla fall. Och det är på grund av att vi är människor och inte robotar. Som tur är.