I dag har jag varit inne på OKQ8 i Skillingaryd. En ny värld öppnade sig. Här fanns den äkta landsbygden. De hade bilgrejer, godis och allt som brukar finnas på en mack. Men här fanns också en brödmaskin, nyckelmaskin och mycket mer. Mitt ärende var att kopiera nycklar så våra sommarvikarier fick egna nycklar. Vilka människor! Vilka saker! Tänk att jag missat detta ställe.

Han som hjälpte mig hade behövt ett måttband för att få koll på nyckelns alla former. Han hade ett måttband en gång i tiden.

- Men det sålde jag, säger han.

Sedan berättar han att en klocka som satt på väggen i gatuköket också hade sålts.

- Här är allt till salu.

Ja, egentligen är det ju inte det. Men frågar någon om de får köpa det så blir svaret oftast ja.

Själv hade jag inte ens en aning om att de kopierade nycklar. På en mack!

- Här på landet får vi göra allt, blev det självklara svaret när jag kommeterade det.

Jag är uppväxt i ett litet samhälle och vet hur viktig den andan är. Men detta stället var ändå speciellt.

Mitt framför nyckelmaskinen stod en ugn för att kunna erbjuda kunderna nybakade bullar och färskt bröd. Men mannen som hjälpte mig svoråt den där ugnen som bara stod i vägen. Den fick liksom inte plats någon annanstans. Ja, det var ett härligt ställe.

Nu har båda sommarvikarierna varit inne och fått sin första introducering. Jag tror att det blir en jättebra sommar. Båda vikarierna är framåt, duktiga och har egna idéer. Det här kommer att gå jättebra. Jag är inte alls orolig för hur det ska gå i år under semestertiden och det känns fantastiskt bra.

Denna dag började med att jag var sen till bilbesiktningen.

- Det var på håret att vi hann med dig, sade den unga killen surt.

Det värsta var anledningen till att jag var sen (vilket jag inte insåg att jag var förrän det var för sent). En fågel hade skitit på rutan och jag tänkte imponera på besiktningskillarna genom att ta bort det och låta bilen se respektabel ut. Men jag var inte så noga med att torka efter att jag tvättat bort fågelbajset och eftersom solen sken så blev hela rutan till en enda flammig och smågeggig fläck. Resultatet denna tisdagsmorgon blev alltså en mycket smutsig ruta, en försenad bil till besiktningen och en sur kille som tog emot.

Dessutom frågar en av de där besiktningsmännen mig om jag har en varnignstriangel.

- Ja!

Svaret var snabbt. Klart att jag har en varningstriangel. Det finns ju i alla bilar.

- Var är den?

- Öh....

Tankarna malde. Varningstriangeln den har jag aldrig sett. Var finns den?  Har jag ingen?

- Här är den, hojtar mannen.

Phu. 

Vad jag inte förstår är varför de inte tog någon annan av de väntande bilarna före mig om de var så stressade. Och varför stod de andra besiktningsgubbarna bara och glodde istället för att ta någon av de andra bilarna när det var ledigt i alla andra bås? Ja, ja, det är ju inte mitt bekymmer. Däremot är det mitt bekymmer att det är hål i avgassystemet. Varför går det aldrig att få igenom en bil på besiktningen? Jag har aldrig lyckats i alla fall. Kan ju bero på att jag inte har råd med nya bilar.

När jag kom till jobbet ringde jag min verkstad. Inget svar. Ringde flera gånger under dagen. Inget svar. Tänk om de har gått på semester redan! Jag som tänkte att det vore perfekt om de kunde fixa min bil nästa vecka när jag är i Kroatien. Jag vill absolut inte lämna bilen till någon annan. På min verkstad gör de arbetet ordentligt (jag har varit med om fusk på flera ställen, oftast är det de stora bilverkstäderna som fifflar mest enligt min privata undersökning) och dessutom är de alltid billigast och trevligast. Så jag hoppas att deras semster inte har infallit nu.

När jag åkte till jobbet såg jag dessutom en splitterny jättesnygg bil. En turkos mazda 3. Det var stora dekaler på sidorna: "Jag säljs hos Levins Bil i Värnamo". Jag får börja köpa bingolotter och vinna några miljoner så kan jag köpa den sedan. Den går garanterat i genom besiktningen.