Nu har jag haft två dagar i rad, måndag och tisdag, där jag har haft möten hela förmiddagarna. Det innebär att man får vara ännu mer effektiv på eftermiddagarna. Man ska göra samma antal artiklar som om man hade haft en hel dag på sig och samtidigt måste man börja planera tidningen till i övermorgon. Det går. Men när jag satte mig i bilen och skulle åka hem idag kände jag hur all energi var slut. Det känner man inte när man är mitt uppe i det och väljer att inte känna efter.

Jag inser att jag har lärt mig att lämna det som sägs på möten. Allt som sägs håller man ju inte alltid med om. Förr kunde jag älta sådant. Meningsskiljaktigheten flyttade in i mitt huvud och bosatte sig där. Men nu känner jag att jag oftare kan lämna sådant och lägga min energi på viktigare saker. Och det känns riktigt bra. Det är så mycket som stjäl energi ändå i denna stressiga vardag.

Så i kväll ska jag ägna mig åt att fylla på energi. Jag skulle ha tränat gympa till härlig musik med vännerna. Men det får vänta eftersom förkylningen inte vill lämna kroppen riktigt än. I stället bänkar jag mig framför tvn och ser på finalen av "Mästarnas mästare".