När jag kom hem från träningen igår så var jag ordentligt trött. Slog mig ner i soffan med mitt röda te och filen. Svepte in mig i två filtar eftersom det är så kallt i lägenheten. Det var ett år sedan som hyresvärden sade första gången att han skulle byta ut fönstren. Än har inget hänt och nu närmar sig en ny vinter med fönster som inte går att stänga helt.

Jag slog på tvn, bläddrade igenom kanalerna och hamnade i rosa bandetgalan. En trevlig tillställning. Passade bra för tidigare under dagen, när jag var i Växjö, så hade jag köpt en kalender (väldigt fin med rosa läderpärmar) där pengarna gick till bröstcancerfonden. Så nu kunde jag känna mig lite duktig när jag hade bidragit lite.

Men så slog det mig; varför fokuserar man så mycket på vissa sjukdomar och struntar i andra? Rosa bandetgalan är varje år men vad jag vet har det aldrig varit någon gala för hjärtsjuka. Varför inte det? Missförstå mig inte nu, jag tycker att rosa bandetgalan är jätteviktig och den ska absolut vara kvar. Men det är väldigt många fler som drabbas av hjärtsjukdomar per år. Personligen är jag mer rädd för att dö av en hjärtattack än för att dö av bröstcancer. Men det kan ju också bero på att det verkar finnas bra möjlighet att bli frisk från bröstcancer nu och det kan i sin tur bero på att det samlas in så mycket pengar på galorna så att forskningen är möjlig. Det är bra.

Bröstcancer är den överlägset vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år drabbas 6500-7000 nya kvinnor. Men det är ingenting jämfört med siffrorna för hjärtsjuka.

* 26 000 personer vårdas på sjukhus varje år i Sverige för akut hjärtinfarkt.

* 250 000 svenskar har symptom på hjärtsvikt.

* varannan svensk dör i hjärt- och kärlsjukdomar.

Det stora problemet är att det finns allt mindre pengar för att forska kring detta. Enligt en undersökning så funderar hälften av de yngre forskarna på att avbryta sin forskning på grund av att det inte finns pengar till att fortsätta. Detta är allvarligt. Kan inte någon kanal satsa på en gala för de hjärtsjuka nästa år? Fast inte på bekostnad av rosa bandetgalan eller barngalan. De behövs också.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...