De två sista dagarna har ju varit deprimerande för mindre. Gråsvart himmel och regnet har fallit tätt. Då är det inte kul att ha intervjuer utomhus. Men när det är fint väder är det desto roligare.

Nu i kväll har vädret ju varit helt schizofrent. För en timma sedan var det så mörkt ute att jag fick tända lamporna. Det blåste riktigt ordentligt och plötsligt kom skyfallet. Efter några minuter (se bilden) var himlen klarblå igen och träden utanför fönstret lyser gyllengröna och glada.

Just nu har jag inget spännande liv. Det vill jag lova. Det går ut på att jobba och sova. Och under dagarna så handlar det egentligen mest om att längta efter att komma hem så att jag får sova. Jag försöker att sova nio-tio timmar varje natt för annars är jag inte arbetsbart skick.

Innan jag somnar så brukar jag titta en stund på tv eller läsa en bok. I kväll ska jag testa en annan sak. Min kloka kusin sade att hjärnan används även när jag ser på tv och läser. Och hon menade att jag borde testa något som gör att jag fokuserar på att bara vara. Så jag ska testa att meditera en stund i kväll tänkte jag. Kom nämligen på att jag har en meditationsdvd som jag aldrig har öppnat. Plasten är till och med kvar kring fodralet.

När jag bodde i Strömstad mediterade jag en gång i veckan i kyrkan. Det var prästen som höll i gruppen, han var oerhört bra. De stunderna älskade jag. Oftast kom jag med andan i halsen direkt från redaktionen med deadlinepressen hängande över mig. Hjärtat slogen och blodet rusade runt så fort det bara kunde. Men när meditationstimmen var över så var också jag en annan människa. Jag fokuserade bara på nuet och lät tankarna åka iväg lika fort som de kom. Vissa dagar var förstås svårare än andra att släppa vardagsbekymren. Men alla gånger kändes det bättre än före meditatioen. Jag antar att det inte blir alls samma sak att göra det själv hemma vid tvn. Men det är värt ett försök i alla fall. Fast allra helst skulle jag nog sitta ute i naturen, som i trakterna utanför Skillingaryd (se bilden) eller vid havet. Naturen har en märklig förmåga att lugna min stressade själ.

Tjejen som födde upp Tessan (hästen jag red under tonårstiden och som jag älskade över allt annat) hörde av sig här på bloggen och kommenterade lite. Så roligt. Men jag vill veta mer. Mycket mer. Så om du Mimmi läser det här så hör gärna av dig igen. Var jätteroligt att du skrev en kommentar.

Du kan maila mig på jeajoh@hotmail.com

Ha det bra.

Kram