Se vilken stil jag har. Och vilka lämpliga kläder för idrottande. I dag intervjuade jag en kvinna som går i pension efter 35 år på kommunen. På sin fritid håller hon på med veteranidrott. Hon drog med mig ut på regementsheden i Skillingaryd för att jag skulle få testa på slägga. Det är sådana människor som gör det här jobbet roligt. 

Det såg väldigt lätt ut när hon, som är mer än dubbelt så gammal som jag, svingade släggan runt huvudet och graciöst slängde iväg den. Men det kändes lätt livsfarligt när jag tog tag i den där järnkulan på stålsnöret. Var är hjälmen och allt annat skydd? Jag såg framför mig hur jag krossade både huvudet och benen när jag tappade den där makapären.

- Håll armarna rakt ut så får du mer fart i snurren.

Rakt ut? Hon påstod att släggan vägde tre kilo men skulle jag hålla armarna rakt ut kändes det som betydligt mer.

För att inte riskera att slå sönder varenda liten del av min kropp så använde jag en helt egen metod. Och den funkade ju inte så värst bra om jag ska vara ärlig. Men jag lever! Och kul var det att få testa.

Under eftermiddagen var det dags att intervjua en ny politiker som ställer upp i EU-valet. Denna gången var det Kent Johansson, från centern, som passerade kommunen. Det är intressant med EU-kandidaterna. Man känner igen de olika huvudtyperna nu.

Den karismatiska: Dessa politiker fullkomligt lyser det om. De talar på ett sätt som går rakt in i hjärtat. Man tror på vartenda ord som dom säger trots att man i vanliga fall inte har samma åsikt.

Byråkraten: De är så tråkiga att det inte går att lyssna på. Dessutom lindar de in allt de säger i så fina ord så att ingen förstår ett ord. Inte ens de själva. Oftast har de gråbeige tråkiga kläder eller en stel kostym.

Vänder-kappan-efter-vinden-politikern: De säger bara vackra saker som de tror att folk vill höra. Men bakom de fina orden ligger inte så mycket.  De kan oftast inte svara på frågan vad EU ska göra åt problemet. Det har de nämligen inte funderat på.

Denna veckan har det börjat trilla in lite sommarhändelser i jobbkalendern. Jag ser fram emot sommaren. Höjdpunkten blir Diggillookonserten som börjar med att halva Sveriges kändiselit bjuds in till en golftävling dagen innan. I dag fick jag reda på att Cajsa-Stina Åkerström ger en konsert i sommar också. Sedan blir det Fjordhäst-NM och schäferhunds-SM. Redan nästa vecka drar Elmia Wood i gång. Så det blir en hel del arrangemang som drar mycket folk. Då är det alltid kul att jobba.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej, Rubriken, snö ovh en leende bebis, visar vad som just nu gör mig väldigt glad. Livet som mamma är härligt och förvirrande. Att få se Milton le och utforska den nya världen som han kommit till är fantastiskt. Men det är verkligen en ny vär...

  Hej, Nu har vi varit hemma från sjukhuset i lite mer än en månad. Den här bilden är från kvällen när vi kom hem. Då var han inte stor. Nu väger han snart fem kilo och känns som en "riktig bebis". Innan var han så smal och liten, det kändes som...

  Nu är han född, vår älskade Mr. Pytteliten. Sex veckor för tidigt kom han. Det var väldigt oväntat at han skulle ta sig ut så tidigt. Jag var snarare beredd på att få gå över tiden och bli så stor så att jag knappt kunde röra mig. Men jag blev i...

  Jag har åkt så långt vägen går. Ja, ända tills det blev stopp. Här slutar nämligen vägen. Jag har hamnat i Ammarnäs. Jag bevakar filmfestivalen, med dokumentärfilmer, med det passande namnet "Far far away".     Det är vackert här, som på ...

  Veckan i södra Sverige avslutades med en tur till Styrsö i Göteborgs skärgård.     Jag och min vän Petronella sov en natt på ett vandrarhem där.     Så här fint låg vandrarhemmet, inbäddat i grönska. Precis som på många öar så finn...