Jag såg lite på tv-galan Kristallen i kväll. De delade ut en hel hög med priser till tv-personligheter. Det jag reflekterade över var barnprogramsdelen. När jag var liten, för väldigt länge sedan, så fanns det inte den uppsjö av barnprogram som finns i dag. Så man kallade det rätt och slätt barnprogram. Men sedan hände något. När min syster, som nu är 15 år, var liten så såg hon inte på barnprogram. Hon såg på Bolibompa och det tror jag att barn gjorde till alldeles nyligen. Det existerade inte så mycket annat. Bolibompa var så ledande med sin gröna drake att alla barnprogram fick gå under samma benämning. Det var ett starkt varunamn. Ungefär som märket termos nu får alla tv-kannor att kallas just så. Filofax är ett annat exempel.

Men vad har hänt nu med bolibompa? Satsar svt på barnprogrammen? Jag har inga barn så jag är inte inne i den världen. Den enda gången jag ser på barnprogram är på helgerna när jag jobbar. Det går nämligen bara barnprogram så tidigt på morgnarna på helger. Men när man hör talas om barnprogram idag så är det oftast Lattjo Lajban. Är det helt enkelt så att barn säger att de ser på Lattjo Lajban idag oavsett vilket barnprogram de ser på? Så som de sade Bolibompa förr. Det var bara en tanke som flög genom mitt huvud.

När Ulf Lundell börjar sjunga sin "öppna landskap" och kommer till "nära havet vill jag bo..." så kan jag inte annat än att hålla med honom.

Det är som att havsdoften och den friska luften gör att hela jag renas på gamla saker som jag bärt med mig i en osynlig ryggsäck. Plötsligt känns allt så mycket lättare. Jag har gått Strandpromenaden i Varberg många gånger i alla möjliga väder. Men varje gång ger det samma känsla av välbefinnande. Varberg är underbart.

I går och i dag har jag varit på kurhotellet i Varberg med ett nätverk som jag är med i. Vi är ett gäng adepter från olika företag som har varsin mentor. Med jämna mellanrum träffas vi allihop för att lära oss lite nya saker. Dagarna i Varberg var ett sådant tillfälle. Vifick flera olika föreläsningar kring ledarskap, hur får vi den optimala arbetsplatsen, vara egenföretagare med mera. Det var oerhört givande. Jag fick flera idéer om hur vi skulle kunna förbättra arbetet på vår redaktion i Vaggeryd. De nya idéerna kom nog inte så mycket av föreläsningarna utan mer på grund av att jag själv kom bort från redaktionen och såg på vardagen där från lite avstånd. Plötsligt kom tankarna i gång om hur vi skulle kunna göra med olika saker.

Det var inte bara föreläsningar hela tiden. Vi umgicks också; tog promenader, satt och pratade med mera. Det är ett jättehärligt gäng och de här intensiva dagarna har gett mig otroligt mycket inspiration och kraft. Det är oerhört lärorikt att se hur det fungerar på andra ställen. Även om det är olika sorters företag så kan man ofta relatera till varandras situationer. Så nu är det nya tag som gäller.

I kväll var det inte lätt att ta sig hem med bilen. Jag hade behövt en båt. E4:an var helt vattenfylld på sina ställen och det är inte lätt att styra då. Samtidigt så föll regnet som en vägg framför bilen så det var inte heller lätt att se något.  Känns verkligen som att hösten är här när E4:an förvandlas till ett hav på en kort stund.

I dag har jag mest följt med Ylva Johansson (s), före detta vård- och äldreminister från den socialdemokratiska regeringen. Jag tycker att det är lite kul när rikspolitiker kommer på besök. Det händer ju inte så mycket i lilla Vaggeryd annars. Dessutom kan de lokala bekymren och fördelarna sättas in i ett nationellt perspektiv. Det är nog inte många som tycker som jag att det är intressant. Men det är väl därför som jag valde detta yrket.

Jag tycker bara att det är synd att inte fler tar chansen att framföra sina synpunkter. När rikspolitiker kommer så är det nästan alltid så att majoriteten av lyssnarna består av partikamrater som redan sympatiserar med åsikterna. Det är ju nu folket borde agera. De borde visa hur de vill att Sverige ska utvecklas när en av personerna som fattar besluten i detta landet kommer. Vi vanliga arbetare fattar inga beslut. Men vi kan påverka dom som fattar besluten och berätta om vår verklighet.

Fast jag ska väl inte säga något hade jag varit ledig hade inte jag heller varit där.

I dag kom det in en okänd kvinna på redaktionen som jobbar med hälsa. Vi börjar prata och ganska snart säger hon:

- Du har problem med din mage.

Jag bara kollar på henne och hon fortsätter.

- Din mage är känslig.  Ditt problem är att du har en irriterad tjocktarm. Förmodligen beror det på att du allergisk eller överkänslig mot något. Det skulle kunna vara laktos. Att din tjocktarm inte mår bra ser jag på din hy.

Hon påstod att det inte alls är ungdomsfinnar som jag har kvar i 30-års åldern utan att det berodde på magproblem alltså.

Sedan fortsatte hon.

- Du är stressad också. I bland kan du få hjärtklappning.

Jag bara stirrade på människan. Vad var det här? Hur kunde hon se allt det där? Min mage är väldigt känslig. Jag kan inte äta för mycket fibrer och inte dricka för mycket cider. Helst ska jag undvika bröd. Men allergisk mot något har jag inte märkt att jag är. Däremot är magen överkänslig ibland, och kan ge mig kramp, som sagt. Och hjärtklappningen i superstressiga perioder stämmer ju också. Kunde hon verkligen se det på mig? Eller sade hon det för att många människor i dag är för stressade och därmed ofta får ont i magen? Var det en lätt gissning?

Hur som helst så blev jag fascinerad och skrämd.Tankarna började mala. Laktosintolerant får jag inte vara. Jag lever på fil så det går inte för sig. Men jag funderar på om jag ska testa att ta bort olika saker ur kosten och se om jag mår bättre. Dålig tjocktarm kunde orsaka väldig trötthet, sade hon också. Jo, trött har jag varit i många år nu. Kan ju vara värt och kolla om det hjälper att ta bort något ur maten.